När riktlinjerna sjösattes var naturligtvis tanken att man ute i den offentliga och privata tandvården skulle
ta till sig kunskapen, se över sina egna rutiner och sedan förändra vården utifrån riktlinjerna rekommendationer i de fall det behövdes. Men det har gått trögt på
många håll, inte minst hos de privata vårdgivarna. Nils Oscarson, projektledare för arbetet med riktlinjerna, har rest runt i landet och träffat tandläkare och ledningsföreträdare för både
offentlig och privat tandvård. Han säger att han hade förväntat sig mer av utvecklingsarbetet utifrån riktlinjerna:
– Naturligtvis är jag medveten om att förändringsarbete tar tid, men jag tycker nog att man generellt sett borde ha kommit längre. På vissa håll är man aktiv och inne i processen att förändra medan det på andra håll går långsamt eller inte alls. Gensvaret från den privata tandvården har inte varit särskilt stort trots att privatvården varit inbjuden till de olik sammankomster och diskussioner vi haft om riktlinjerna, säger han.
Några folktandvårdsorganisationer har tagit sig an arbetet med stor energi, exempelvis Västerbotten och
Skåne, där man räknar med att arbeta utifrån riktlinjerna under 2012. Nils Oscarson berättar att erfarenheterna från införandet av riktlinjer inom hälso- och sjukvården visar att det tar tid att förändra, men att de goda exemplen sporrar andra att sätta igång.
– Det kanske blir först när riktlinjerna uppdateras om några år som alla inser hur viktigt det är att arbeta utifrån dem. Men som sagt: Det borde inte ta så lång tid.
Vem går i mål först?
Folktandvården Sörmland AB
Hans Göransson,
tandläkare och rådgivare:
Har ni infört de nationella riktlinjerna?
Inte konkret, vi är inne i förberedelsearbetet. En arbetsgrupp med representanter från allmäntandvården,
Specialisttandvården och vårdutvecklingsavdelningen deltar.
Gruppen ska utifrån riktlinjerna ta fram rutiner för hur vi framöver ska arbeta utifrån olika diagnoser.
Vi förbereder utbildning av personalen vid våra personaldagar i vår och tar dessutom fram ett utbildningsmaterial som ska användas ute på klinikerna. Representanter från gruppen kommer också att resa ut till olika kliniker för att bistå medarbetarna med kunskap om hur riktlinjerna ska tolkas och användas. Att införa riktlinjerna i sin helhet är ett omfattande arbete. Vi kommer att göra de förändringar som behövs steg för steg.
Har ni redan ändrat något i arbetssättet på klinikerna?
Mycket av det som finns i de nationella riktlinjerna är sådant vi redan arbetar med.
För att göra det enkelt vid val av behandlingsmetod kommer vi förhoppningsvis att kunna komplettera journalens vårdplan så att vi får upp förslag till de behandlingar vid de olika diagnoser som rekommenderas i riktlinjerna.
Vilka reaktioner på riktlinjerna har ni fått från medarbetarna?
Mestadels positiva. Både tandläkarna och teamen vill arbeta på ett så bra sätt som möjligt. Riktlinjerna är ett stöd i detta arbete och ett sätt för oss tandläkare och övriga yrkesgrupper på klinikerna att hålla kunskapsnivån uppe och kunna ge optimal vård.
Folktandvården Västerbotten
Ulf Söderström, ansvarig för införandet av riktlinjerna:
Har ni infört de nationella riktlinjerna?
Vi har kommit en bit på väg och arbetar utifrån en plan i fyra steg för att införa rekommendationerna i riktlinjerna. Det första steget tog vi för cirka ett år sedan då en arbetsgrupp granskade den preliminära versionen av riktlinjerna och redovisade vad vi kommit fram till för Socialstyrelsen.
Det andra steget togs på våra regiondagar i november förra året. Då redovisade vi de områden vi arbetat med och där riktlinjerna skiljer sig från hur vi arbetat tidigare ute på klinikerna. Samtliga anställda samt alla privata vårdgivare var inbjudna plus Nils Oscarson från Socialstyrelsen.
Steg tre genomfördes i januari i år, då så kallade »förändrings-agenter« specialutbildades i tolkningen av riktlinjerna. Agenterna ska vara kunskapsförmedlare till de anställda ute på klinikerna.
Steg fyra blir att helt arbeta enligt riktlinjerna, vilket vi räknar med att göra under senare delen av 2012.
Har ni redan ändrat något i arbetssättet på klinikerna?
Direkt efter utbildningen av förändringsagenterna påbörjar vi nu implementeringsprocessen ute i
verksamheten. Vi börjar i liten skala eftersom vi vill utvärdera om vår process fungerar som avsett. De områden som vi kommer att titta närmare på är karies, sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat, samt sjukdomar i tandpulpan och i de periradikulära vävnaderna. Utvärderingen kommer att ske i början av 2013 tillsammans med högskolan i Dalarna.
Vilka reaktioner på riktlinjerna har ni fått från medarbetarna?
Medarbetarna är generellt positiva och tycker att de är bra. Samtidigt tycker många att rekommendationerna inte är så omvälvande; de innehåller i många fall kunskap som redan är känd.
Folktandvården Östergötland
Raimo Pälvärinne,
tandvårdsdirektör:
Har ni infört de nationella riktlinjerna?
Implementeringen har påbörjats för alla chefer med en genomgång av Elisabeth Wärnberg-Gerdin och Nils Oscarson från Socialstyrelsen. Det är ett ledningsansvar där alla klinikchefer får starta processer på sina kliniker genom att dela upp genomgång av riktlinjerna till olika ansvariga tandläkare och sedan ha gemensamma workshops där riktlinjerna gås igenom inom olika områden.
Har ni redan ändrat något i arbetssättet på klinikerna?
Nej, inte ännu.
Vilka reaktioner på riktlinjerna har ni fått från medarbetarna?
Hittills inga negativa, vilket känns bra. I huvudsak arbetar vi ju redan efter vissa av riktlinjerna. Att gå igenom våra arbetssätt strukturerat område för område skärper till det ytterligare. Inom några områden kanske smärre korrigeringar måste göras, exempelvis inom profylaktiken där det nog
ibland görs åtgärder som enligt riktlinjerna är verkningslösa.
Praktikertjänst
Lars Svärd, kvalitetsansvarig:
Har ni infört de nationella riktlinjerna?
Majoriteten, kanske 95 procent, av de åtgärder vi redan utför ute på klinikerna överensstämmer med rekommendationerna i de nationella riktlinjerna. Arbetet med riktlinjerna visar upp att det saknas evidens för mycket av det som görs inom tandvården. Det mesta av det våra anställda gör och det mesta som riktlinjerna bygger på utgörs av beprövad erfarenhet. Det behövs mer forskning så att vi får klarhet om var vi ska sätta in extra resurser inom tandvården.
Har ni redan ändrat något i arbetssättet på klinikerna?
Mitt uppdrag är att tillhandahålla ett ledningssystem för verksamheten som bygger på kraven från myndigheterna och leder till god vård. Utöver detta finns bland annat Socialstyrelsens nya kvalitetsföreskrifter. Jag ser till så att Praktikertjänst uppfyller de krav som ställs och att vi via vårt ISO-certifierade ledningssystem snabbt kan föra ut all nödvändig information, exempelvis när det gäller riktlinjerna, till de anställda. Det vore mycket tråkigt om riktlinjerna bara blir en dammig pärm på en hylla.
Vi tittar nu på om vi kan utveckla tekniska applikationer i ledningssystemet till de nationella riktlinjerna. Det ska vara lätt för den som arbetar vid stolen att gå in i systemet och snabbt kunna informera sig om vad de nationella riktlinjerna säger. I dag består riktlinjerna av väldigt mycket text. För att informationen ska bli användbar måste vi hitta ett sätt att förmedla den klart och enkelt ut till klinikerna.
Vilka reaktioner på riktlinjerna har ni fått från medarbetarna?
Reaktionerna från tandläkarna och teamen har varit väldigt få hittills. Det jag tror alla vill se är att riktlinjerna görs till en användbar produkt som i slutänden kommer patienterna till godo.
Folktandvården Skåne
Ing-Mari Redmo Emanuelsson, vårdutvecklare och övertandläkare:
Har ni infört de nationella riktlinjerna?
Vi har börjat arbetet med att införa dem. Vi har valt att sätta igång processen genom att arrangera utbildningsdagar för samtliga klinik- och verksamhetschefer. Vid den första dagen i december presenterades riktlinjerna för karies och endodonti av ordförandena för respektive faktagrupp. I februari ska patientundervisning och parodontit tas upp, och i april bettfysiologi och protetik. Alla tre utbildningsdagarna avslutas med en gemensam diskussion kring den kommande implementeringen på kliniknivå. Frågeställningar som exempelvis »Möjligheter och svårigheter« och »Vilket stöd behövs?« penetreras. Vi räknar med att ha implementerat riktlinjerna under 2012.
Har ni redan ändrat något i arbetssättet på klinikerna?
Vi kommer att börja förändringsarbetet med att skaffa oss en bild av vilka metoder som användes innan riktlinjerna publicerades. Därefter kommer justeringar att göras utifrån rekommendationerna i riktlinjerna. Ett konkret exempel på förändring är nog rekommendationen av fluortabletter till förmån för fluorsköljning med 0,2 procentig lösning. Även fluorlackning på vuxna kommer nog att användas mer.
Vilka reaktioner på riktlinjerna har ni fått från medarbetarna?
Hittills har vi fått positiva reaktioner från klinikcheferna. De uttrycker att riktlinjerna kommer att underlätta en samsyn om val av behandlingsmetoder. De anser också att riktlinjerna kommer att vara ett stöd för förändringar och kvalitetsutveckling som ska leda till att den enskilde patienten får så god vård som möjligt. De tycker också att det känns väldigt stimulerande att forskningsresultat används på ett strukturerat sätt.
