Tuffare krav på  patientsäkerhet

Tuffare krav på patientsäkerhet

16 aug 2011
Dela artikeln
Från och med årsskiftet ska patienter som anser sig felbehandlade vända sig till Socialstyrelsen och inte till HSAN. Kraven på vårdgivarnas patientsäkerhetsarbete har blivit större. – Förhoppningsvis ska vi vara fullbemannade till våren, berättar projektledare Helene Dahl-Fransson

Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft vid årsskiftet. I och med detta upphörde hsan:s roll som utredare av patienternas anmälningar om felbehandlingar inom vården. Nu är det i stället Socialstyrelsen som ska utreda anmälningarna. Disciplinpåföljderna erinran och varning finns inte längre kvar, inte heller de tidigare kraven om att patienterna själva måste ange vem de ansåg har begått fel; nu ska Socialstyrelsen utreda anmälningarna förutsättningslöst. Samtidigt ställer den nya lagen krav på att vårdgivarna ska ta ansvar för och åtgärda brister som lett till eller riskerar att leda till tillbud eller skador i vården.

hsan kommer att finnas kvar, men bli en minimalistisk myndighet med deltidsarbetande generaldirektör och två, tre anställda, vars uppgifter är att på Socialstyrelsens uppdrag utreda frågor om prövningstid, begränsningar eller indragen förskrivningsrätt och återkallande av legitimation.

Kort tid

Tiden mellan regeringes beslut att införa den nya patientsäkerhetslagen och tidpunkten när de skulle träda i kraft var kort. Det tycker också projektledare Helene Dahl-Fransson:

– Vi har jobbat så intensivt vi kunnat utifrån förutsättningarna, men det kommer att dröja till april–maj innan organisationen är fullt utbyggd. Vi håller fortfarande på att rekrytera personal.

20–25 personer med kunskaper från olika områden inom vården ska bemanna organisationen. Några jurister och assistenter har rekryterats från hsan, från annat håll har ytterligare några jurister rekryterats. I övrigt har främst sjuksköterskor anställts i organisationen. Några tandläkare kommer inte att anställas och delta i beslut. En miss? Nej, det anser inte Helene Dahl-Fransson; tandläkare kommer att förordnas och vara föredragande i ärenden som handlar om tandvård. Socialstyrelsen kommer också att kunna konsultera sina vetenskapliga råd vid behov. För att klara arbetsbördan kommer även de regionala tillsynsenheterna att delta, bland annat när det finns behov av inspektion hos vårdgivarna.

Arbeta förutsättningslöst

Tidigare år har Socialstyrelsen tagit emot omkring 1 500–2 000 anmälningar direkt från patienter som ansett sig felbehandlade i vården, hsan 4 000–4 500 ärenden. När hsan:s uppdrag upphörde vid årsskiftet lämnade man över 2 000–3 000 anmälningar till Socialstyrelsen. En tuff start för myndighetens nya utredningsorganisation alltså. Men då ska man också komma ihåg att hsan avskrev ett stort antal ärenden innan de gick till nämnden för beslut på grund av att det handlade om ekonomiska krav eller att det var uppenbart att inga fel begåtts. Sådana avskriv

Socialstyrelsens uppdrag är nu att arbeta förutsättningslöst vid varje utredning. Vid hsan-anmälningarna krävdes det att patienten kunde peka ut den eller de som var ansvariga för felbehandlingen. Detta gäller inte nu; Socialstyrelsen ska arbeta förutsättningslöst med sina utredningar för att slå fast vad som orsakat felbehandlingen. Därefter kan Socialstyrelsen ställa krav på att vårdgivaren ska åtgärda de brister som finns och rapportera in åtgärderna till Socialstyrelsen.

Varje år ska vårdgivarna också lämna in en rapport där man beskriver hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under året, vilka förbättringar som gjorts och vilka resultat man uppnått. Patientsäkerhetsberättelsen ska skickas till Socialstyrelsen.

Rapporteringsskyldighet

Den nya patientsäkerhetslagen ställer högre krav på vårdgivarna att ta ansvar för och åtgärda tillbud eller risker för tillbud. Man har också skyldighet att rapportera till Socialstyrelsen om man anser att någon anställd är en risk för patientsäkerheten.

Om Socialstyrelsens utredningar finner fel och brister i vården kan myndigheten inte utdela någon disciplinpåföljd, det vill säga erinring eller varning, som hsan tidigare hade möjlighet till.

– Däremot kan vi rikta kritik mot den verksamhet eller yrkesutövare som begått fel. Det är sedan vårdgivaren som ska vidta åtgärder för att det inte ska inträffa igen. Ett syfte med den nya lagen är att komma åt systemfel inom vården, inte att straffa enskilda individer, förklarar Helene Dahl-Fransson.

Tidigare kunde den anmälde eller anmälaren överklaga beslut som fattades av hsan; hur det blir med den saken framöver är inte klart. Regeringen ser nu över detta. Ett uppenbart problem är vad som ska överklagas när inga disciplinpåföljder, förutom kritik, längre finns kvar.

Text: Mats Karlsson

Foton/Illustrationer: Foto: Lena K Johansson

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch