Sambandet tandlossning och kardiovaskulär sjukdom stärkt

Sambandet mellan tandlossning och kardiovaskulär sjukdom har fått ännu ett tungt belägg. I en ny doktorsavhandling vid Uppsala universitet har den hittills största studien av sambandet hos patienter med känd kranskärlssjukdom genomförts.

Den omfattar närmare 16 000 patienter från 39 länder som alla har haft en hjärtinfarkt eller har kända förträngningar i kranskärlen.
– Vi ser ett klart samband mellan patienternas antal tänder och flera riskfaktorer, patienternas kardiovaskulära prognos och flera prognostiska biomarkörer. Vi kan inte med den här studien säga om sambandet är kausalt, men det är brett och berör tveklöst många aspekter av kardiovaskulär sjukdom, säger Ola Vedin, kardiolog vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, som har skrivit avhandlingen.

Knutet till antal tänder

Och det kardiovaskulära sambandet är mer eller mindre linjärt knutet till antalet tänder som patienterna har kvar i munnen. De som hade alla tänder kvar hade bäst prognos och minst antal riskfaktorer och sedan blev det bara värre.
– Så fort man kommer till kategorin som har 20–25 tänder kvar börjar riskökningarna, och de är förhållandevis proportionerliga för de utfall som vi tittade på förutom hjärtinfarkt, säger Ola Vedin.
Eftersom tandlossning har vissa gemensamma riskfaktorer med kardiovaskulär sjukdom, som bland annat rökning och diabetes, har Ola Vedin korrigerat för dessa.
Men det prognostiska sambandet kvarstod även efter justeringen, och risken för kardiovaskulär död var nästan fördubblad hos dem som helt saknade tänder jämfört med de som hade ett normalt antal tänder.
– Det mest intressanta är att sambandet är kvar trots att vi justerar så omfattande, säger han.

Stor marginalgrupp

Ola Vedin poängterar också att i hela det globala patientmaterialet är det så många som 16 procent som är helt tandlösa och totalt 40 procent som har mindre än hälften av tänderna kvar. Det är alltså inte någon liten marginalgrupp som står för resultatet.
– Och det är inte alls bara i Östeuropa som det var höga frekvenser av helt tandlösa personer utan det varierade kraftigt mellan olika länder, säger han.
Resultatet kommer dock inte att få någon omedelbar effekt på det kliniska omhändertagandet, tror Ola Vedin.
– Vi kan ännu inte erbjuda tandvård till patienter som har haft hjärtinfarkt i syfte att minska deras kardiovaskulära risk, säger han.
Men däremot har han fler idéer om nya studier som kan resultera i klinisk nytta.
– Vi har planer på att göra en riskmodell där vi använder oss av tandlossning och ytterligare några kardiovaskulära riskfaktorer för att se hur väl den fungerar, men vi skulle också gärna göra en genetikstudie, säger Ola Vedin.
Läs mer om avhandlingen: