Hon söker mekanismerna bakom käksmärta
– Att forska är ett bra sätt att ta till sig ny kunskap, säger Malin Ernberg, professor i klinisk oral fysiologi. Foto: Annika af Klercker

Hon söker mekanismerna bakom käksmärta

Forskaren 1 mar 2016
Dela artikeln
Malin Ernberg söker efter mekanismerna bakom smärta i käkmusklerna. Målet är att förbättra livskvaliteten för dem som har ont.

Malin Ernberg forskar om långvarig orofacial muskelsmärta. Hon ägnar sig åt både grundforskning och kliniska studier och studerar både patienter med lokal smärta och patienter med generaliserad smärta, till exempel fibromyalgi.

– Vi är särskilt intresserade av perifera mekanismer bakom muskelsmärta, berättar hon.

Malin Ernberg Ålder: 60 år. Jobb: Professor vid Karolinska institutets enhet för orofacial smärta och käkfunktion. Familj: Gift, två vuxna döttrar, ett barnbarn och ett på väg. Fritiden: Är med i en vinklubb. Gillar att jobba i trädgården, springa och åka längdskidor. Foto: Annika af Klercker

Malin Ernberg
Ålder: 60 år.
Jobb: Professor vid Karolinska institutets enhet för orofacial smärta och käkfunktion.
Familj: Gift, två vuxna döttrar, ett barnbarn och ett på väg.
Fritiden: Är med i en vinklubb. Gillar att jobba i trädgården, springa och åka längdskidor.
Foto: Annika af Klercker

Tillsammans med sin forskargrupp undersöker hon vilka biomarkörer som frisätts i samband med smärtan.

Forskargruppen har utvecklat speciella metoder. En är intramuskulär mikrodialys, som Malin utvecklade som forskarstuderande på 1990-talet.

– Man stoppar in en ihålig nål i muskeln och spolar långsamt igenom med koksalt. I samband med att cellerna strävar efter balans, kan man fånga molekyler ur vävnaden och analysera dem. Det vi letar efter är smärtframkallande biomarkörer.

Det kan röra sig om ämnen som serotonin, glutamat, cytokiner och neuropeptider.

En annan metod som gruppen har utvecklat är mikrobiopsier.

– Med hjälp av vävnadsprover tar vi reda på vad som finns där. Det ger en ögonblicksbild, medan mikrodialys visar hur balansen förändras över en viss tid.

Båda metoderna är tekniskt komplicerade, men håller man på ett tag lär man sig dem.

Större analyser

Gruppen gör även större analyser av gener eller proteiner, för att vaska fram kända och okända samband med käksmärta.

Andra metoder kan vara träningsinducerad smärthämning och kvantitativ sensorisk testning. Då undersöks känsel- och smärttrösklar för kyla, värme och mekaniska stimuli.

Ett exempel är experiment på friska försökspersoner som får injektioner med koksalt med extra hög salthalt för att framkalla smärta. I andra experiment har de tittat på serotonin, som också kan vara smärtframkallande.

– Vi har testat om ett läkemedel mot illamående kan användas som behandlingsmetod mot käksmärta i kombination med exempelvis bettskena, rörelseträning, antiinflammatoriska läkemedel, värme eller kyla.

Läkemedlet har effekt, och Malin hoppas att det på sikt kan användas även mot käksmärta. Men medlet är dyrt, så det är delvis en kostnadsfråga.

Könsskillnader i smärta

Malin Ernberg har tidigare forskat om könsskillnader i smärta. Långvarig muskelsmärta drabbar kvinnor oftare än män. Bland annat har kliniska interventionsstudier gjorts för att hitta individanpassade behandlingar riktade mot sjukdomsorsakerna.

Behandling av käksmärta handlar mycket om att informera patienterna om hur de kan behandla sig själva, exempelvis genom rörelseträning, och att motivera dem att göra det.

– Oftast är det ingen fara om det gör lite ont i samband med träning, säger hon.

Odontologisk forskning är viktig för att göra framsteg inom smärtbehandling, och Malin Ernberg slår ett slag för KI:s masterutbildning för tandläkare.

Börja med klinisk fråga

För att få masterexamen i odontologi gör man ett examensarbete på avancerad nivå. Det bygger på kursen vetenskapsteori och forskningsmetodik inom odontologi och mynnar ut i en vetenskaplig artikel som försvaras vid en muntlig examination.

– Att forska är ett bra sätt att ta till sig ny kunskap, säger hon.

Det kan börja med en klinisk fråga – ett problem som du ser i din vardag och som du skulle vilja veta mer om.

Masterutbildningen är en inkörsport till forskning. Några blir bitna när de gör egna forskningsprojekt och fortsätter sedan.

Läs också: Malin Ernberg är medförfattare till artikeln Neurobiologi: Från akut till kronisk smärta som ingår i årets nordiska vetenskapliga tema.
Janet Suslick

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch