Annons

Annons

Debitera rätt inte alltid lätt

Tandvårdsstödets regelverk är till vissa delar väldigt krångligt, och jag önskar att tandläkarna ibland kunde få göra en självständigare tolkning. Det säger Sven Bågesund, som själv lagt ner mycket tid på att sätta sig in i reglerna och dessutom håller kurser i konsten att debitera rätt.

Även om han skulle kunna kalla sig expert på tandvårdsstödets regelverk händer det ändå att han ställs inför problem där tolkningen av vad som ersätts inte är helt glasklar.
– Ibland ändrar Försäkringskassan sin tolkning utan att vi tandläkare fått veta det, och det är olyckligt, förklarar han.
Att ett nytt tandvårdsstöd infördes 2008 tycker han var bra, men att det skulle bli så krångligt hade han inte räknat med.
– Jag började läsa in mig på reglerna före semestern det året, och tänkte: ”Det här går inte.” Men som tur var gjorde Praktikertjänst en storsatsning för att få med alla på tåget. Utan den hade det blivit väldigt svårt. För oss tandläkare blev ju stödet ett nytt tänk: Tidigare hade vi fått betalt för det vi ansåg vara god tandvård – nu blev god tandvård det vi bara i de flesta fall fick betalt för. Och det tog tid att tänka om.

Perfekt system omöjligt

Och han tillägger:
– Att skapa ett perfekt system är omöjligt. Internationellt finns olika privata stöd som i många fall är krångligare än det svenska. Men jag tror att om jag vore borta från tandvården ett halvår skulle det ta tid att åter sätta mig in i systemet. Det visar hur komplicerat det är.
Sven Bågesund tycker ändå att TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har gjort ett gott arbete med att utnyttja de pengar som finns tillgängliga för att förenkla och förbättra i åtgärdslistan:
– Att man tagit bort de flesta utbytesterapier är bra, liksom att man fört in ersättning för fler terapier och exempelvis numera ersätter för implantat i position 6. Däremot borde vi tandläkare själva exempelvis få bestämma var gränsen går mellan mindre och mer omfattande tandstensborttagningar. Önskvärt vore också om vi slapp detaljerade regler vid behandling som innebär små belopp. Att göra kontroller på småbelopp är också kostsamt och tar tid för Försäkringskassan.

Orsakade merarbete

En förändring som Sven Bågesund välkomnade var att systemet med förhandsprövningar togs bort när tandvårdsstödet infördes; det orsakade väldigt mycket merarbete ute på klinikerna och för Försäkringskassan.
Däremot finns, förutom en del komplicerade regler i stödet, problem med tandvårdssubventionen till särskilda grupper av patienter.
– Man har rört till det med många olika ersättningstyper, vilket lett till att en del patienter inte får det ekonomiska stöd de bör ha. Det gäller dem som har vanligt tandvårdsstöd, STB, F-tandvård eller N-tandvård. De flesta patienterna och också en del tandläkare och läkare har dålig koll på vad som gäller. Här behöver alla skaffa sig mer kunskap, förklarar han.
Men det finns också mer att göra på tandläkarutbildningarna för att öka kunskaperna om hur tandvårdsstödet fungerar:
– Även om jag vet att det finns ont om tid för allt som de blivande tandläkarna ska lära sig måste de få mer utbildning i regelverket.

Måste skaffa sig större insikter

Men han anser även att en del tandläkare måste skaffa sig större insikter om tandvårdsstödet; det visar inte minst de frågor han får på de kurser i ”Debitera rätt från början” som han håller i Södra regionens kursnämnd samt de frågor han får som resursperson inom Praktikertjänst.
– Ofta handlar frågorna om protetiska behandlingar, exempelvis garantiomgörningar, hur många implantat som kan sättas i sidopartierna för att ersättning ska utgå, hur man kan kombinera olika profylax- och undersökningskoder, vilka patienter som kan få sin tandvård finansierad via sjukvårdens högkostnadsskydd, samt protetisk behandling där tandanlag saknas.
Om han själv finge fria händer att bestämma förändringar i tandvårdsstödets regelverk tar han upp ett par exempel: Det finns i dag endast en utbytesterapi, och den gäller vid entandslucka. Här önskar han att det även här blir vanliga åtgärdskoder för implantat.

Vill se förlängd ersättningsperiod

En annan förändring han skulle vilja se är att ersättningsperiodens längd vid implantatbehandling kunde förlängas när det finns behov av bentransplantat.
Även om han själv utbildar andra i konsten att tolka och tillämpa tandvårdsstödet finns det luckor i hans kunnande:
– Jag önskar att jag kunde svara att jag kan allt, men komplicerade behandlingar kan leda till svårigheter att tolka vad som gäller, säger han.
Läs också:
Experten: Ett komplext men generöst system
Försäkringskassan: Så undviker du de vanligaste felen
 

Sven Bågesunds patientfall:


 
 
 
 
Pelaren gick av
Fråga: För 1, 5 år sedan gjordes en krona med pelare på den frakturerade tanden 22. Nu har pelaren gått av och kronan har lossnat med en bit av tanden. Får patienten tandvårdsstöd om vi tar bort tanden och gör en protetisk ersättning?
Svar: För kronan på 22 gäller D-villkoren i förordningen. Det låser bara för ny krona i samma tandposition, inte för hängande led.
När vi nu extraherar 22 uppstår ett nytt tillstånd, 5031. Då kan vi inom tandvårdsstödet, utan förhandsprövning, göra en treledsbro i tandluckan, med två brostöd på 21 och 23, åtgärd 801, och ett hängande led på 22, åtgärd 804.
Man kan också göra en implantatkrona med utbytesterapi, åtgärderna 925 och 926, men då krävs en förhandsprövning hos FK av IT-tekniska skäl.
 

 
 
 
 
Aplasier 13 och 23
Fråga: Patienten, som är 59 år, är på väg att tappa den primära kronförsedda tanden 53. På andra sidan finns sedan länge en treledsbro i stället för 63, som lossnade långt tidigare. Det var aplasier på både 13 och 23. Vilket tandvårdsstöd får patienten?
Svar: Det spelar ingen roll att det var en primär tand som suttit i tandluckan. Luckans tandposition är avgörande. På tillstånd 5031 kan en treledsbro göras, med brostöd, åtgärd 801, på 14 och 12, samt ett hängande led, åtgärd 804, i position 13.
Singelimplantat kan göras med utbytesterapi, åtgärderna 925 och 926.
Eventuellt kan patienten få protetiken betald av landstinget. Aplasier kan under vissa villkor ersättas mot sjukvårdstaxa inom patientgruppen S1. Det är olika i olika landsting hur många aplasier som krävs för att få protetiken betald.
Gör en bedömningsansökan hos tandvårdsenheten i landstinget/regionen!
 

 
 
 
 
Kombinera profylax
Fråga: Kan jag som hygienist kombinera olika profylaxåtgärder under ett och samma patientbesök?
Svar: Det går bra att kombinera profylaxåtgärder, men inte hur som helst.
Här är några alternativ:
201+206
114+341 (eller 342 eller 343)
Vid fickdjupsmätning + dep, eller uppföljningskontroll + dep – tänk på att det ska vara minst tre månaders uppföljning av behandlingen innan 114 kan debiteras på nytt.
311 (eller 312) + 341 (eller 342 eller 343)
311 (eller 312) + 321.
Kombinera inte 200- och 300-koder!

Upptäck mer