Den förebyggande behandlingen av karies hos barn har varit väldigt framgångsrik i Sverige. Men det finns en mindre grupp barn som trots instruktioner om tandborstning och livsstilsråd ändå drabbas av upprepade kariesangrepp. Något som har lett till stor frustration och frågeställningar inom tandvården om barnen verkligen samarbetar och följer de råd de har fått.
Men nu kan forskare i Umeå presentera en annan förklaringsmodell när de, för första gången, kan visa att bakterien Streptococcus mutans finns i undergrupperna A, B och C, som har olika hög kariogenicitet och där ”kloner” av B-typen är extra kariogena. I studien, som är publicerad i tidskriften EBioMedicine, har forskarna i detalj kartlagt bakteriefloran hos 452 tolvåringar som sedan har följts upp under fem år, vilket gjort det möjligt att slå fast vilken effekt de olika subtyperna har.
Skillnader i genetiska profiler
– ”Kloner”av B-typen är särskilt kariogena. Det beror på ett speciellt fästeprotein, SpaP B, som ger bakterien ett tandnära fäste och hämmar salivförsvaret, säger Nicklas Strömberg, professor vid institutionen för odontologi och övertandläkare vid Västerbottens läns landsting och en av medförfattarna till studien.
Han berättar att de även har hittat skillnader i barnens genetiska profiler, där immunförsvaret i saliven kan ha brister som gör det lättare för bakterierna i biofilmen att angripa.
– Så vi har nu egentligen tre orsaker till karies – livsstil, aggressiva bakterier och fel i salivförsvaret, säger han.
”Det är oerhört viktigt att inte leva kvar i bilden att allt beror på kost- och munhygienvanor”
Detta innebär något av ett paradigmskifte där orsaken till karies visar sig vara mer komplicerad än man tidigare trott.
– Våra studier antyder att karies hos individer med låg till måttlig genetisk risk i hög grad orsakas av livsstil, medan man hos svårbehandlade individer också måste titta efter högvirulenta S. mutans och immundefekter, säger Nicklas Strömberg.
– Det är därför oerhört viktigt att tandläkare inte lever kvar i bilden att allt beror på kost- och munhygienvanor, säger han.
Och forskarnas material visar att det inte bara var kariesrisken som var förhöjd.
Risk för hjärnblödning och endokardit
– Vi fann också att vissa barn bär på S. mutans-bakterier med ett fästeprotein för kollagen (ett protein i tanden och kroppen) som på lång sikt kan ge risk för hjärnblödning och endokardit, säger Nicklas Strömberg.
Det är redan i dag möjligt att diagnostisera barn utifrån förekomsten av subtyp av S. mutans och egen genetisk benägenhet. Nicklas Strömberg och hans forskargrupp vill därför dels testa att sätta in traditionell förebyggande behandling tidigt på högriskindivider, dels utveckla helt nya behandlingar som vaccin och passiv immunterapi för att kunna eliminera de aggressiva bakterietyperna.
– I dag sätter vi in behandlingen när barnen redan har drabbats av karies, men vi vill försöka åtgärda problemet innan de har fått ett kariesangrepp, säger han.