Antibiotika minskar i tandvården

Nationella riktlinjer och rekommendationer att dra ned på antibiotikaanvändningen för att minska riskerna för utveckling av antibiotikaresistens har haft stor betydelse, enligt Peter Lundholm, Socialstyrelsens sakkunnig för rapporten.
Han tror också att det finns potential att minska förskrivningen ytterligare.
Lägst i Västerbotten och Gävleborg
Det finns stora regionala skillnader i antibiotikaförskrivningen inom tandvården, visar rapporten. (Se grafiken nedan.)
Antalet personer per 1 000 tandvårdspatienter som fått antibiotika förskrivet av en tandläkare 2017 var lägst i Västerbotten och Gävleborg och högst i Stockholm, Västmanland och Skåne.
I Gävleborg, Norrbotten, Gotland och Blekinge har andelen tandvårdspatienter som får antibiotika minskat mest mellan från 2009 till 2017. Minskningen är på drygt 40 procent, enligt Frida Lundgren, statistiker på Socialstyrelsen, som har utarbetat rapporten.
Privattandvården minskar minst
Förutom regionala skillnader, är det också stora skillnader i förskrivningen av antibiotika mellan folktandvården och privattandvården.
Inom folktandvården har andelen patienter som får en antibiotikaförskrivning minskat med 44 procent mellan 2009 och 2017.
Inom privattandvården är minskningen bara tio procent under samma period.
Rapporten visar inte varför skillnaden är så stor. Det kan bero på att nya riktlinjer och rekommendationer tillämpas olika, men också på att patienterna har olika behov.
Särskilt stor är skillnaden i samband med kirurgiska ingrepp. Antibiotikaförskrivningen är då mycket större bland tandläkare inom privattandvården, framför allt vid implantatoperationer.

Flera skäl till skillnaderna
Varför skillnaden är så stor visar inte rapporten. Det kan finnas flera skäl, tror Bodil Lund, professor i käkkirurgi vid Universitetet i Bergen, Norge, som har arbetat med rapporten som extern expert.
Olika behov hos patientgrupperna kan vara en anledning.
– Kliniker som gör mycket akuttandvård har större förskrivning är dem som bara har revisionspatienter. Kliniker som utför mycket kirurgi har också högre förskrivning, eftersom det blir en del antibiotikaprofylax, säger hon.
En annan anledning till skillnaden i minskningen av antibiotikaförskrivning inom folktandvård och den privata tandvården kan vara att informationen sprids olika snabbt.
– Vi som jobbar för att minska antibiotikaresistens har nått ut till folktandvården, men inte i samma utsträckning till privata aktörer, säger Bodil Lund.
Antibiotikaanvändning kan minskas mer
En tredje orsak kan vara att det går olika fort att tillämpa de nationella riktlinjerna och rekommendationerna att dra ned på antibiotikaanvändningen för att minska riskerna för utveckling av antibiotikaresistens.
– Folktandvården har haft ett väldigt aktivt arbete med tydliga direktiv från ledningen om policies, utbildning, konkreta mål och interna kontroller med återkoppling till personalen. Alla dessa faktorer har stor betydelse för att påverka beteende, säger Bodil Lund.
Att det kan gå långsammare att ta till sig nya besked i vissa verksamheter är förståeligt, tycker hon. Privattandvården är en heterogen grupp med allt från stora kedjor till små enmanskliniker. Vårdpanoraman varierar också.
– Tandläkare på små kliniker ansvarar för att övervaka många olika områden. När det är snabba förändringar kan vissa saker kanske falla mellan stolarna, spekulerar hon.
Bodil Lund tror att det finns potential att minska antibiotikaförskrivningen ytterligare, speciellt inom den privata tandvården.
Tandläkare medverkar
Externa experter som har deltagit i arbetet med rapporten förutom Bodil Lund är tandläkarna Margareta Hultin, universitetslektor vid Karolinska institutet och Andreas Cederlund, klinikchef på Eastmaninstitutet.
Rapporten Antibiotikaförskrivning inom tandvården publicerades i dag på Socialstyrelsens webbplats.
Läs mer i Tandläkartidningens tema om antibiotika som började i nummer 4 2019 och fortsätter i nummer 5 (ute runt 10 maj) och 6 (ute runt 7 juni).
Janet Suslick