Endast i Västerbotten klarar tandvården att hålla sig till den rekommenderade nivån vad gäller antibiotikaförskrivning.
Det berättade Johan Blomgren vid ett symposium om multiresistenta bakterier på årets odontologiska riksstämma. Han är övertandläkare i Göteborg och ordförande i Tandvårds-Strama, tandvårdsdelen i nätverket Samverkan mot antibiotikaresistens (Strama).
– Där antibiotikaförskrivningen är låg, fortsätter den att bli lägre, konstaterade han.
Även om nästan alla landsting och regioner skriver ut för mycket antibiotika, är det främst penicillin som används.
– Det är bra, tycker Johan Blomgren.
Sverige ett ”duktigt” land
Ändå är landet i sin helhet relativt bra på att begränsa användningen av antibiotika.
– I Sverige har vi varit duktiga på att minska antibiotikaanvändningen. Bekymret är att det bara är Sverige som är duktigt, sade Gunnar Kahlmeter, klinisk mikrobiolog och tidigare verksamhetschef i Region Kronoberg.
Ett problem är att resistensutvecklingen är endast svagt reversibel. När befintliga antibiotika inte längre biter är de förbrukade. Samtidigt finns det inget som talar för att nya antibiotika är på väg att utvecklas, berättade han.
Men allt är inte nattsvart. Den politiska medvetenheten ökar och antibiotikafrågan når allt längre ut i samhället. Antibiotikaanvändningen hos djur minskar generellt och snabbare diagnostiska metoder är på väg, bland annat.
Restriktiva riktlinjer
2012 fick tandvården nationella rekommendationer om antibiotikaprofylax. I samband med det hade Tandläkartidningen tre temanummer om antibiotikaprofylax i tandvården. De första artiklarna publicerades i nummer 13 2012.
Riktlinjerna rekommenderar att användningen begränsas till ett fåtal definierade riskpatienter vid ett fåtal odontologiska ingrepp.
2014 gjordes några tillägg i riktlinjerna som innebär att lite fler patienter kan få antibiotika under vissa omständigheter.
Annons
Annons
