Förordningsändringen innebär att de båda myndigheterna kommer att få ett särskilt ansvar för krisberedskapen så att befolkningen skyddas och viktiga samhällsfunktioner fungerar. Därmed blir de bevakningsansvariga myndigheter och får ett större ansvar och nya uppgifter i beredskapsplaneringen och vid höjd beredskap.
– Regeringen vill stärka beredskapen i samhället, inklusive hälso- och sjukvården och på läkemedelsområdet. Nu tar vi ytterligare ett steg genom att göra Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten till bevakningsansvariga myndigheter, sa socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från henne och inrikesminister Mikael Damberg och den 30 januari.
Leveransproblem
Genom beslutet läggs E-hälsomyndigheten och Läkemedelsverket till i listan på vilka myndigheter som har ett särskilt ansvar för beredskapen enligt krisberedskapsförordningen (2015:1052).
Den senaste tiden har vissa händelser aktualiserat frågan om särskilt beredskapsansvar på läkemedelsområdet. I oktober 2019 uppstod till exempel problem med hälso- och sjukvårdens materialförsörjning i fem regioner i samband med att en ny leverantör tog över ansvaret för leveranser av förbrukningsmaterial. Det ledde till att planerade operationer ställdes in och att flera av de berörda regionerna gick in i stabsläge. Även tandvårdskliniker i vissa regioner berördes av leveransproblemen.
