Först i Sverige på ny professur

Hon har kolleger i Norge och England men är ensam i Sverige om att vara professor i odontologisk psykologi. Professuren finns på Göteborgs universitet och innehas sedan drygt ett år av psykologen och forskaren Ulla Wide. Ämnet odontologisk psykologi, som ligger nära medicinsk psykologi, är inte stort i Sverige men i Göteborg har det haft en tydlig plats sedan 1970-talet. Här har behandlings­modeller utvecklats och det har också forskats om behandling, förekomst och vilka formulär och enkäter som är reliabla och bäst fångar problemet som mellan 5 och 10 procent av befolkningen lider av ­­­­­­– svår tandvårdsrädsla.
I Västra Götalandsregionen finns en regional medicinsk riktlinje som säger att befolkningen ska erbjudas behandling, berättar Ulla Wide. Det är alltså sjukvården som tagit initiativet och psykologtjänster finns, förutom i Göteborg, även inom sjukhustandvården i Borås och Uddevalla.

För hennes egen del började forskarbanan inom ett annat forskningsområde, kromosom­avvikel­sen Turners syndrom, som innebär att hela eller delar av en X-kromosom saknas hos kvinnor.
– När jag var nyutbildad ville jag jobba i sjukvården i ett tvärprofessionellt projekt. Projektet kring Turners syndrom blev starten på yrkes­livet och så småningom också mitt avhandlings­område.
Men med tiden började Ulla Wide längta ­efter att arbeta som klinisk psykolog, tillsammans med kolleger. Ett kortare vikariat dök upp inom folktandvården, där man haft psykologer i verksamheten sedan 1970-talet. Det var 2001, och hon har behållit intresset för tandvårdsrädsla sedan dess.
– Det som lockade mig som nydisputerad var att det fanns både kliniskt arbete och forskningsmöjligheter. Jag fick kliva in i ett verksamhetsområde som redan fanns och det som fascinerade mig i början var behandlingen, som bygger på grundläggande KBT, kognitiv beteendeterapi, med exponering.

”Själva behandlingssituationen är ju både komplex och krävande, med många olika instrument och intensiv närkontakt.”

Hon beskriver, inte utan stolthet, att Göteborg är unikt när det gäller att under lång tid ha utvärderat och tagit fram behandlingsmetoder. Patienterna har oftast ett stort behandlingsbehov och man måste samordna KBT med den odontologiska behandlingen. Själv är hon kliniskt verksam som psykolog på folktandvården en dag i veckan.
– Efter hand har jag fått stor respekt för tandläkarnas jobb; själva behandlingssituationen är ju både komplex och krävande, med många olika instrument och intensiv närkontakt.

Specifik fobi för tandvård

Ulla Wide beskriver tandvårdsrädsla som att det i grunden handlar om att patienten får kraftig ångest när hen hamnar i behandlingssituationen, vilket påverkar känslor, tankar och beteenden. I Göteborg får patienter med rätt diagnos, specifik fobi för tandvård, behandling hos psykologen på tandkliniken under åtta besök. På kliniken finns tillgång till det som ger patienten ångest, men tandläkaren är inte närvarande. Sedan är det dags för minst ett par tandläkarbesök och provbehandling. Man gör också beteendeexperiment för att se att ångestnivån sjunkit.
– Det är ingen lång behandling, men tandläkaren får tillbaka en behandlingsbar patient. I snitt har dessa tandvårdsrädda personer undvikit tandvård i 13 år, så de flesta har ett stort behandlingsbehov.
Så många som åtta av tio patienter blir hjälpta.
– Det fastnade jag för, att jag såg att vi kunde hjälpa människor, säger Ulla Wide.

Ta till en stopphand

Hon påpekar att svår tandvårdsrädsla innebär mycket mer än att inte klara tandvård.
– Man kan inte följa med sina barn till tandläkaren, man klarar inte att prata om tandvård, man kanske inte kan se sina tänder, inte sköta sin mun och så vidare.
Har hon egna erfarenheter av tandvårdsrädsla, frågar jag. Nej, det går bra, försäkrar hon.
– Men ska det göras något invasivt vill jag kunna ta till en stopphand, säger hon. Och jag har bytt tandläkare en gång. Jag tyckte att han var trevlig, men alldeles för hårdhänt, säger hon och skrattar lite.

Ängslighet kan vara ärftligt

Man kan fundera på om tandvårdsrädsla är ärftligt, och det har även Ulla Wide varit nyfiken på.
– Vi har studerat material från Tvillingstudien i samarbete med forskare från Karolinska Institutet. Det man möjligen kan säga om ärftlighet är att en viss ängslighet kan vara ärftlig men inte tandvårdsrädslan i sig.
I dag finns bra och beforskade mätmetoder för tandvårdsrädsla som bland annat bygger på validerade självskattningsskalor, berättar Ulla Wide. Hon skulle gärna se mer forskning kring hur vanligt det är med tandvårdsrädsla.
– Vi ser att det minskar, men det gäller att hålla i de framsteg som gjorts och att vårda det före­byggande arbete som lett till minskningen, ­säger hon.

”Att tappa kontrollen är en stor rädsla för många.”

Annan forskning som pågår nu är en studie där man provar biofeedback som tillägg till KBT, jämfört med endast KBT som behandling. Biofeedback innebär att man återger stressmätningar på ett för patienten pedagogiskt sätt till exempel via en datorskärm. Biofeedback används även för att hjälpa TMD-patienter med käkledssmärta.
För många handlar tandvårdsrädsla om just smärta, men ofta också om att man inte har kontroll, inte kan avbryta eller komma till tals, av att sitta fast.
– Att tappa kontrollen är en stor rädsla för många, konstaterar hon. Detta med smärta är också intressant, hur hjälper man personer som blivit smärträdda till exempel.

Avslappning och avspänning

En del i KBT är avslappning och avspänning, som likt mindfulness och liknande metoder bidrar till att öka patientens kroppsmedvetande och kroppskännedom. Även hypnos bygger på djup avslappning, men Ulla Wide framhåller att en fördel med KBT framför hypnos är att patienten blir behandlingsbar utan att vara bunden till en viss behandlare.
Vi övergår till att prata om status; känner hon att ämnet odontologisk psykologi tas på allvar tillräckligt?
– Jag är glad över min verksamhet i folktandvården och på Göteborgs universitet. När jag fick min docentur och nu också en professur kunde jag känna ett erkännande av psykologins betydelse inom området, att det har ett värde på samma sätt som andra ämnen.

Samarbeten med andra professionsutbildningar

Hon väljer orden noga och eftertänksamt, jag får intrycket att hon inte vill uppfattas som alltför kategorisk eller kritisk.
– Det jag kan möta ibland är att ”det här löser vi med sedativ eller narkos”, men det gör man inte, ångesten har man ju inte behandlat.
Att ämnet har fått en professur har viss betydelse noterar hon.
– Jag får en bättre utgångspunkt för att driva frågor kring odontologisk psykologi när det gäller utbildningen. Det är också en bra arena för samarbeten med andra professionsutbildningar, för tvärprofessionella studier med dietister och sociologer, och för att söka forskningsmedel och lägga upp studier. Allt detta stärker psykologins ställning och möjligheter, konstaterar hon. Långsiktigheten blir också tydligare, verksamheten har redan funnits i 40 år.

Beteendeförändringar

Men det är inte bara inom tandvårdsrädsla som odontologisk psykologi har en roll. Det gäller även bemötande, kommunikation och be­teende­föränd­ringar till exempel i fråga om kost, där en pågående studie handlar om hur en dietist kan hjälpa vuxna att förändra kostvanorna för att minska karies. Tandvården kan ha stor nytta av att plocka in andra professioner påpekar Ulla Wide.
– Man behöver ju inte lösa allt själv.
För Ulla Wide är lärarrollen viktig, studenterna ger energi. För tandläkarstudenterna i Göteborg håller hon i två psykologikurser på grundutbildningen, en på termin två och en på termin fem, med bland annat träning och rollspel. En strimma psykologi finns även med i tandtekniker­utbild­ningen. Där ligger fokus på stress och konflikthantering. Ulla Wide skulle gärna se mer av psykologi i utbildningen eftersom det är en viktig del av utvecklingen till tandläkare, både i rollen som behandlare och som kollega och ledare.

Internationellt nätverk

Att vara den enda professorn i landet inom ett område kan förstås vara ensamt, men Ulla Wide har ett internationellt nätverk som håller tät kontakt berättar hon. I Norge och England finns professurer i odontologisk psykologi, och forskning inom området bedrivs även i Finland, Nederländerna och Australien. Olika länder har olika forskningsinriktning och bidrar tillsammans med forskningen i Göteborg till pusslet, som hon uttrycker det.
Livspusslet då, hur ser det ut, frågar jag. Utflugna barn gör att det finns plats för både körsång, friluftsliv och att läsa böcker. Hon halar upp en bok ur väskan, det är ”Dörren” av Magda Szabó.
– Den här läser jag nu, en jättebra roman, säger hon och det glittrar till.
Bokhögen hemma är stor och blandad: ­romaner och populärvetenskap, samhälls- och psykologilitteratur, essäer och i perioder deckare. ”Men inte just nu.” Alltid flera böcker på gång samtidigt.