Fyra av fem missar viktigt tandvårdsstöd

Cirka 55 000 personer i Sverige har rätt till tandvårdsstöd vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (F-tandvård), enligt utredningen som gjordes innan det regionala tandvårdsstödet infördes 2013.
Trots att det har gått mer än tre år, är det bara drygt 22 procent av dem (knappt 12 300 personer) som har F-kort, som ger tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift.
Andelen varierar mellan olika landsting och regioner, men ingenstans är man i närheten av 100 procent, visar en enkätundersökning som Tandläkartidningen har gjort under våren.
Vilka insatser som görs, och när man började informera, varierar, men i alla delar av landet går man ut med information om F-kort och vad som krävs för att få det. Alla landsting och regioner informerar i dag både läkare och patientgrupper på flera olika sätt.
I Västmanland, där en relativt hög andel har fått F-kort (drygt 40 procent av dem som beräknas vara berättigade), började man aktivt informera folktandvårdens allmäntandvård och specialisttandvård redan i slutet av 2012, berättar Eva Sandberg, chef vid tandvårdsenheten och ansvarig för stödet i Västmanland.
Våren 2013 ordnades en informationsdag för tandvårdspersonal inom folktandvården och privattandvården.
Muntliga presentationer gjordes för läkarna som skulle skriva läkarintygen och besök görs kontinuerligt när det finns ett intresse. Även landstingets hjälpmedelscentrum har fått besök.
Sedan 2013 åker de även ut till patient- och anhörigvårdarföreningar och vid inspirationsdagar riktade mot äldre.
Skriftlig information, exempelvis väntrumsbroschyrer, finns också.
Andra landsting och regioner gör liknande satsningar.
Trots informationssatsningarna har det visat sig vara svårt att nå de patientgrupper som kan ha rätt till F-kort.

 
Flera som har medverkat i Tandläkartidningens enkätundersökning efterlyser en nationell informationssatsning kring de regionala tandvårdsstöden.
Maria Johansson, chef vid tandvårdsenheten i Region Östergötland, tycker att Försäkringskassan bör få ett tydligare ansvar för information om tandvårdsstöden, inklusive de regionala tandvårdsstöden.
Att antalet patienter som får F-kort är så lågt kan bero på att antalet som är berättigade till det har överskattats, eller att avgränsningen i instruktionerna till de läkare som ska göra bedömningen är för snäv. Det tror flera som har medverkat i Tandläkartidningens enkätundersökning.
Det räcker inte att ha en diagnos eller ett tillstånd som finns med på listan. Patienten måste också ha en svår funktionsnedsättning, enligt intygsformulären som läkaren ska fylla i.
Ribban ligger för högt i förhållande till vad utredaren tänkte när antalet berättigade beräknades, tror Tommy Johansson vid tandvårdsenheten i Region Örebro län. Dessutom är avgränsningen oklar och lämnar utrymme för olika bedömningar, menar han.
En annan förklaring till det låga antalet F-kort kan vara att en del personer som skulle kunna vara berättigade till stödet har så stora omvårdnadsbehov att de redan får nödvändig tandvård, tror Anders Mårtensson, klinikchef i Blekinge. Det gäller exempelvis patienter med svåra psykiska funktionsnedsättningar eller kvarvarande symtom efter stroke, Parkinsons sjukdom eller multipel skleros.
Janet Suslick