Han satsar på samarbete kring smärta

– Smärta är viktigt; det är ju det som gör att vi överlever, men när den går från att vara akut till att blir kronisk påverkar den livskvaliteten, säger Thomas List, professor och avdelningsföreståndare vid avdelningen för klinisk bettfysiologi vid Malmö universitet.

Hans intresse började under studietiden när han kom i kontakt med akupunktur för behandling av smärta. Han disputerade inom området, och blev senare specialist inom bettfysiologi. Nu deltar han i flera projekt om smärta i samarbete med andra forskare.
– Förr kunde man sitta på sin egen lilla kammare och forska, men om man vill vara framgångsrik i dag måste man vara i grupper där det finns andra som kan fungera som bollplank och komma med synpunkter.
Han återkommer till detta vid flera tillfällen: Hur viktigt det är att ingå i nätverk av personer som har olika funktioner, både på nationell och internationell nivå.
– Man behöver ha tillgång till rätt personer i olika frågor för att tolka det man ser och få ett bra resultat, till exempel tandläkare, medicinare, statistiker eller en psykolog.
En annan sak han tycker är viktig är patientperspektivet, och att fånga upp frågor från den kliniska vardagen.
– Vi måste mäta livskvalitet för patienterna, och hitta patientnära och relevanta utfallsmått i studierna. Det är till exempel inte relevant om man kan gapa 38 eller 43 millimeter. Det som är väsentligt är om man kan gapa och tugga sin mat.

Smärta och livskvalitet

De forskningsprojekt Thomas List arbetar med handlar alla på olika sätt om smärta och livskvalitet. Han tycker att det är angeläget att hjälpa till eftersom uppskattningsvis nästan en person av fem har problem med smärta, och detta kan påverka den psykosociala hälsan till exempel i form av nedstämdhet och bristande ork.
De frågor man tittar på just nu är hur man ska kunna identifiera patienter på ett enkelt sätt, hur man ska kunna predicera vem som kommer att utveckla smärtproblem, hur detta går att förebygga och vilken behandling som är effektivast.

Tre generationer

Thomas List berättar till exempel om projektet Malmö offspring pain study. Här ska man försöka svara på om smärta är ärftligt och kartlägga risken att födas till att få smärta i livet genom att följa tre generationer över tid.
– Vi har också sökt medel till ett större program, Malmö health program, som samlar flera studier om oral hälsa och livskvalitet. Till exempel ingår en studie där man följer upp ungdomar efter tio år och tittar på om de fortfarande har smärta då.
Det har visat sig att hälften har det, vilket innebär att det är sannolikt att få smärta senare i livet om man har haft det som tonåring. Det är därför angeläget att ge behandling i tid så att smärtan inte blir kronisk.
– Det är viktigt för tandläkarna att fånga upp detta, och vi har utvecklat ett screeningverktyg som används i flera landsting. Det består av två frågor som man kan ställa vid en rutinundersökning. Svaren visar på om det är sannolikt att patienten har käkledsbesvär, eller TMD.

Smärtskola

Just nu pågår en studie kring internetbaserad terapi, en ”smärtskola” som bygger på kognitiv beteendeterapi. Framför allt är syftet att nå ungdomarna, men man riktar sig även till vuxna.
En annan studie undersöker sambandet mellan kultur och smärta, där målsättningen är att se hur faktorerna samverkar och uttrycker sig hos patienterna i kliniken.
Thomas List berättar att det ibland har varit svårt att få förståelse för att vissa patienter fortfarande har ont även efter att man gjort en rotfyllning eller dragit ut en tand.
– Det är en neuropati, alltså en nervsmärta i kroppen på grund av en skada. Den sitter inte i tanden utan i nervsystemet.

”Jämfört med ryggont är det en mindre känd smärta.”

De har testat en undersökningsmetod som används för nervsmärta på andra ställen i kroppen. Man testar känselstörningar med hjälp av kyla, värme och stick. Det visade sig att det man kände till om kroppen även gällde för munhålan, vilket gör att patienterna med smärta i käken eller ansiktet kan få bättre hjälp i vården.
En utmaning för forskning kring TMD och orofacial smärta är att få forskningsmedel.
– Jämfört med ryggont är det en mindre känd smärta och en mindre patientgrupp, vilket gör det mindre intressant för läkemedelsföretagen att satsa pengar. Det är överlag svårt att få forskningsmedel inom odontologi.

Nätverk

En annan utmaning i arbetet som professor och avdelningsföreståndare är att underhålla sina nätverk och att se till att ha bra medarbetare.
– Jag har begåvats med bra medarbetare och samarbetspartners. Det roligaste i mitt jobb är just samverkan med människor, att jobba i en dynamisk forskargrupp och fånga upp synpunkter från många håll. Och att kunna besvara frågor som är angelägna och har betydelse för patienterna.