Hon håller uppsikt över munhälsan

Elisabeth Wärnberg Gerdin blev medicinalråd i tandvård och munhälsa på Socialstyrelsen i augusti 2021. Dessförinnan hade myndigheten varit utan ett medicinal­råd inom odontologi i många år.
Det har funnits kompetens på området hela tiden, men i längden har behovet att hålla uppsikt över tandvårds- och munhälsofrågor blivit större, berättar Elisabeth Wärnberg Gerdin.

Socialstyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska få tillgång till en god vård och omsorg på lika villkor. Myndigheten tar fram och utvecklar statistik, regler och kunskap till regeringen, beslutsfattare i kommuner och regioner och till dem som arbetar inom tandvård, hälso- och sjukvård samt socialtjänst.
– Jag har ett strategiskt ansvar. Mitt jobb är att skapa en hållbar struktur så att Socialstyrelsen kan fullfölja sitt uppdrag vad gäller tandvårds- och munhälsofrågor.
Hon identifierar behov. Vad behöver myndigheten jobba med för att uppnå jämlik mun­hälsa och tandvård på lika villkor? Vad behöver man kommunicera om internt och med omvärlden och hur görs det bäst?
– Både hälso- och sjukvården och socialtjänsten är viktiga för att skapa munhälsa. Därför behöver munhälsoperspektivet finnas med i olika delar av det som Socialstyrelsen arbetar med. Riktlinjearbetet är en viktig del, men det handlar inte bara om de nationella riktlinjerna för tandvården. Munhälsan behöver även betonas i Socialstyrelsens riktlinjer om exempelvis stroke, hälsosamma levnadsvanor och demens.

”Munhälsa skapas inte i tandvårdsstolen utan genom att sätta patienten i centrum.”

Munhälsan måste integreras i begreppet allmänhälsan. Samverkan behövs. Socialstyrelsen har en unik position eftersom myndigheten arbetar med både tandvården, hälso- och sjukvården och socialtjänsten, menar Elisabeth.
– Munhälsa skapas inte i tandvårdsstolen utan genom att sätta patienten i centrum. Tandvården, hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver ta ett gemensamt ansvar för att uppnå jämlik vård och hälsa.
Vad innebär det konkret?
– Över 800 personer arbetar på Socialstyrelsen. Jag jobbar för samverkan över myndighetens avdelningsgränser så att frågor om munhälsa inkluderas på olika områden. Jag håller också kontakt med Socialstyrelsens sakkunniga inom odontologi och är myndighetens kontaktperson i det nationella programområdet inom tandvård (NPO tandvård) som arbetar för att tandvården ska styras av kunskap.
Elisabeth Wärnberg Gerdin blev tandläkare 1982, men redan 1986 lämnade hon det kliniska jobbet.
– Det var svårt att få jobb som tandläkare då. När det längsta vikariatet tog slut fanns det inget nytt.
Samtidigt sökte Linköpings universitet en odontolog till en doktorandtjänst vid Tema hälsa och samhälle och hon fick jobbet.
– Det var fantastiskt att få betalt för att läsa och fördjupa sig.

Samhällsodontologi i Norden

Lönen var låg, men eftersom hon fick tre barn under doktorandtiden var friheten att kunna lägga arbetstiden när barnen sov av stort värde.
Efter åtta år lade hon fram en doktorsavhandling om samhällsodontologi i Norden och började arbeta som universitetsadjunkt vid Linköpings universitet. Då undervisade hon i folkhälsovetenskap. Efter ett mellanspel med långpendling till högskolan i Jönköping där hon var lektor i oral hälsa vid tandhygienistutbildningen, blev hon forsknings- och utbildningshandledare på Folkhälsovetenskapligt centrum i Linköping.
– Då jobbade jag med folkhälsofrågor inom landstinget. Det handlade mycket om att beskriva och ta fram statistik om levnadsvanor, att utveckla verksamheten och jobba med projekt och interventioner i vården.

Delat chefskap

Hon var handledare, skrev rapporter och gjorde analyser. Efter ett par år blev hon produktionsenhetschef på Folkhälsovetenskapligt centrum. Chefskapet för centrets verksamhet delade hon med en annan kvinna under flera år.
– Vi hade gemensamt ansvar – och klarade det, faktiskt.
Det lyser i ögonen på henne och hon berättar med stolthet om den tiden.
– Det styrkte min tro på att man blir stärkt av att samarbeta och göra saker tillsammans. Det kräver kommunikation, respekt och prestige­löshet gentemot varandra och en tydlig, gemensam målbild. Det behövs en kompromissvilja, men utan att tumma på vart man ska.

Expert  på Socialstyrelsen

Nästa steg i karriären var att bli inhyrd expert på Socialstyrelsen. Uppdraget var på halvtid och var svårt att kombinera med chefsjobbet.
– Det var dags att göra något annat.
På Socialstyrelsen arbetade hon som ordförande i prioriteringsgruppen för de nationella riktlinjerna för vuxentandvård.

Det särskilda tandvårdsbidraget

Hon jobbade även med föreskrifterna i det tredje steget i tandvårdsreformen från 2008. Steg ett var det allmänna tandvårdsbidraget, steg två högkostnadsskyddet. Steg tre trädde i kraft 2013 och omfattade det särskilda tandvårdsbidraget (STB) för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar som kan försämra munhälsan, dels tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift till personer med vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar.
Samtidigt var Elisabeth Wärnberg Gerdin kvar på halvtid i landstinget hemma i Östergötland och blev snart tandvårdsstrateg på be­ställar­enheten.
– Tidigare hade jag jobbat mest med folk­hälso­vetenskap, men då knöt jag ihop påsarna. Jag började jobba med tandvårdsfrågor igen, dels med riktlinjerna, dels som tandvårdsstrateg.

”När jag tittar i backspegeln hänger jobben ihop, även dem som jag trodde var av en slump.”

Finns det en röd tråd i hennes brokiga bana? Ja, det tycker hon.
– Det är ingen slump att jag har gjort olika val, även om anledningen inte alltid har varit tydlig just då. Jag har halkat in på flera bananskal, till exempel när jag blev doktorand, men det berodde på att jag var intresserad av att hitta ett bredare perspektiv på tandvården. När jag tittar i backspegeln hänger jobben ihop, även dem som jag trodde var av en slump.
Folkhälsoperspektivet och tandvårdsperspektivet hör ihop, tycker hon.
– Samhällsodontologi handlar om att ge en god vård.

Tandvård och munhälsa

Under ett antal år pendlade hon mellan det regionala och det nationella, men det nationella perspektivet tog över efter hand. Efter flera år som inhyrd expert på Socialstyrelsen fick hon 2014 en tjänst som enhetschef på Social­styrelsens avdelning för utvärdering och analys av både hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Sju år senare, i augusti förra året blev hon medicinalråd i tandvård och munhälsa.
– Jag har nog det roligaste jobb jag skulle kunna tänka mig och mina tidigare jobb har lett mig hit.
Janet Suslick