Berätta om din forskning?
– Vi har undersökt förekomsten av hjärtklaffinfektion, infektiös endokardit, bland riskindivider efter förändringar i tandvårdens rekommendation för antibiotikaprofylax. I över 60 år har man inför vissa odontologiska ingrepp gett antibiotika till patienter med hög risk för endokardit, men sedan oktober 2012 rekommenderas inte detta längre i Sverige. Det finns flera anledningar till detta. Dels vet man inte om antibiotikan minskar risken för endokardit. Dessutom orsakas troligen de allra flesta endokarditer av munhålebakterier utan koppling till tandingrepp. Bakterier kommer ut i blodbanan dagligen, vid exempelvis tandborstning och tuggning. Fokus ligger därför istället på att optimera munhygienen hos riskindividerna.
– I registerdata för över 80 000 riskindivider har vi inte sett någon ökad förekomst av endokardit orsakad av munhålebakterier fem år efter rekommendationsändringen, jämfört med hjärtfriska referenser. Det är svårt att bedöma hur väl rekommendationerna följs, men tandläkarnas generella förskrivning av amoxicillin, som används vid antibiotikaprofylax, har under samma period minskat med 40 procent. Rekommendationsändringen verkar alltså inte ha lett till att riskindivider i större utsträckning har fått endokardit orsakad av munhålebakterier.
Vad tycker du är roligast med det här forskningsområdet?
– Att få bidra med underlag för framtida rekommendationer i Sverige och kanske även i andra länder. Eftersom sjukdomen är ovanlig skulle en klinisk prövning bli omfattande och dyr, därför är den här typen av registerstudie ett alternativ för att svara på om antibiotikaprofylax behövs. Det är viktigt för patientsäkerheten, och det finns en intressant debatt om detta internationellt. I dag är det bara Sverige och Storbritannien som har gjort den här förändringen i rekommendationerna. Om fler länder minskar sin antibiotikaförskrivning minskar även utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier.
Vad är de största utmaningarna?
– Att vi är begränsade till registerdata. Även om vi har väldigt fina register i Sverige finns inte allt uppskrivet. Endokardit tros vara kopplat till munhygien, och den informationen finns till exempel inte tillgänglig i registret. I stället har vi tagit hänsyn till faktorer som utbildningsnivå, kön och ålder.
Vad blir nästa steg?
– Vi tittar vidare på de riskindivider som utvecklade endokardit under den period vi undersökt. Vi vill se hur många av dem som hade genomgått tandingrepp innan de fick infektionen.
