Sedan 2016 har man inte behövt betala för förmånsklassade läkemedel till barn. Ett syfte med reformen var att inga barn ska behöva avstå från förmånsklassade läkemedel på grund av föräldrarnas ekonomi.
Andelen barn som hämtat ut läkemedel har ökat från 39 procent 2015 till 43 procent 2018. Ökningen för uttag är större bland barn i familjer med lägre inkomster och utbildning än i andra familjer.
Sömnmedlet melatonin
Kostnaden för läkemedel har sedan dess ökat mer än förväntat. I och med reformen slopades patienternas egenavgifter, som nu i stället betalas av regionerna, något som bidragit till ungefär 70 procent av statens ökade kostnader. Reformen har inneburit ökade förmånskostnader för regionerna på 510 miljoner kronor det första året. Därefter har ökningen varit 180 miljoner kronor för 2017 och 80 miljoner kronor för 2018.
Sömnmedlet melatonin är ett läkemedel som ökat mycket kraftigt, antalet uttag har ökat med 477 procent sedan reformen infördes. Men det finns enligt rapporten flera förklaringar till ökningen: Sedan 2016 behövs inte längre licens för att förskriva melatonin. Allt fler barn diagnosticeras också med adhd, ett tillstånd som ofta medför problem att sova.
Uttag av antibiotika
För kortisonsalvor, mjukgörande salvor, nässpray och allergimedel ökade kostnaden med över 500 procent under perioden. Några av regionernas läkemedelskommittéer har uppmärksammat att kostnaderna för mjukgörande salvor nästan dubblerats sedan reformen genomfördes och därför rekommenderat att mängden mjukgörande medel ska stå i proportion till barnets behov och endast förskrivas vid sjukdom.
Uttag av antibiotika har fortsatt att minska när år 2018 jämförs med 2015.
