Långt kvar till gemensamt IT-system

Vid årsskiftet trädde en ny, nationell handlingsplan för e-hälsa i kraft. Planen, som regeringen och SKL står bakom, innefattar socialtjänsten och hälso- och sjukvården inklusive tandvården.
Första steget var att inrätta tre arbetsgrupper inom områdena tekniska standarder, begreppsmässiga standarder och regelverk. Dessutom upprättades ett nationellt råd för e-hälsa där intressenter inom e-hälsa ska få möjlighet att bidra med sina synpunkter.

Gemensamt fackspråk

Första mötet ägde rum den 13 mars och en av deltagarna var Hans Göransson, Tandläkarförbundets ordförande.
– Det jag lyfter i ett sådant här sammanhang är vikten av att inte tappa bort tandvården i diskussionen, berättar Hans Göransson.
Dagens regelverk och lagar är, enligt Hans Göransson, förhållandevis teknikneutrala och ger förutsättningar för att kunna gå framåt tekniskt. Ett gemensamt fackspråk finns i princip också, med mycket redan generad kunskap och flera internationella förebilder. Mest angeläget blir därmed arbetet med att ta fram tekniska standarder för en välfungerande kommunikation mellan IT-systemen.

Risk för arbetsmiljöproblem

Hans Göransson ser, i likhet med de flesta andra, ett stort vårdvärde i en tillgänglig, gemensam digital informationshantering, Det förutsätter att systemen är lättarbetade och tillförlitliga. Annars riskerar den nya tekniken att bli ett arbetsmiljöproblem, alltså ett minus i stället för ett plus.
– Det finns mycket kvar att göra för att förbättra den digitala kommunikationen såväl inom tandvården som i kontakten med övriga vårdgivare, säger Hans Göransson.
Tandläkartidningens kartläggning bekräftar den bilden: Av 21 landsting och regioner är det enbart två som har en fullt integrerad, gemensam digital plattform för hela hälso- och sjukvården inklusive tandvården.

”Vår stora oro är att regionen går in i ett nytt system där vi tappar integrationen med övriga hälso- och sjukvården.”

Systemet heter Vårdadministrativt system (VAS) och har sedan slutet av 1980-talet utvecklats av Region Norrbotten. Kring millennieskiftet gick även folktandvården med i VAS men för tillfället ligger utvecklingsarbetet på is. Region Norrbotten avvaktar nämligen vad som komma skall ur det IT-skifte som är på gång inom hälso- och sjukvården i Sverige. Olika konstellationer arbetar i dag för att upphandla gemensamma digitala plattformar.
– Vår stora oro är att regionen går in i ett nytt system där vi tappar integrationen med övriga hälso- och sjukvården. Det vore ett kraftigt steg tillbaka, säger Tomas Josefsson, divisionschef för Folktandvården i Norrbotten.
Han ger ett exempel.
– Om en allergi eller överkänslighet noteras på en hälsocentral i Norrbotten syns det per automatik i tandvårdens journaler.

13 landsting och regioner

Hans oro grundar sig i att T4 nationellt sett är det dominerande journalsystemet inom folktandvården. T4 används av 13 landsting och regioner, samt Tandvårdshögskolan i Malmö, och är vanligtvis inte kopplat till systemen i den övriga hälso- och sjukvården.
– Den som aldrig har varit integrerad med den övriga hälso- och sjukvården frågar förmodligen inte efter det heller. Därför riskerar tandvården att bli bortglömd i de här upphandlingarna, säger Tomas Josefsson.
Användarna av T4 är organiserade i den så kallade T14-gruppen. Claes Stenlander, vd för Folktandvården Västmanland, är ordförande för dess styrgrupp. När Tandläkartidningen kontaktar honom lovar han att på nästa möte ta upp frågan om gemensamma IT-lösningar som innefattar hela hälso- och sjukvården.

Journal på nätet

Mötet hölls den 9 oktober och utmynnade i att Region Uppsala blir pilotorganisation för att testa Journal på nätet för T14-gruppens räkning. Gemensamma IT-system med den övriga hälso- och sjukvården utgör dock inte en primär målsättning inom T14-gruppen.
– Vi är väldigt nöjda med det nationella samarbetet inom gruppen. Alla behöver inte ha samma IT-system utan vi vill skapa tillgänglighet till journalinformationen via andra gemensamma plattformar, till exempel NPÖ (Nationell Patientöversikt), säger Gunilla Swanholm, tandvårdsdirektör vid folktandvården i Region Uppsala.
Hon framhåller att det finns skillnader mellan tandvården och den övriga hälso- och sjukvården som komplicerar införandet av gemensamma IT-system, till exempel hanteringen av tandvårdsstödet och relationen till Försäkringskassan. Dessutom sker en stor del av tandvården i privat regi med mindre aktörer.
– Samtidigt tycker jag att det fungerar bra i dag och jag har aldrig hört att det skulle vara någon som haft problem med att få ut journalanteckningar från den privata tandvården. Men det sker förstås inte per automatik, det krävs en viss handpåläggning, konstaterar Gunilla Swanholm.

Tjugo appar

På SKL tror man inte heller att storskaliga, nationella IT-system är lösningen.
– Vi anser att det behövs ett antal olika system för att utvecklingskraften inte ska gå förlorad. Det är just därför som vi jobbar med standarder, säger Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa vid SKL.
Han exemplifierar med appar till telefonen. Hade det bara funnits en lösning, en leverantör, hade man kanske fått sin telefon med säg tjugo appar i stället för dagens mångfald.

Förändringskraft

– Samtidigt behövs det också en nationell struktur som gör informationen tillgänglig mellan olika aktörer, det är det gränssnittet som NPÖ erbjuder, förklarar Patrik Sundström.
I digitaliseringen ser han en stark förändringskraft som kan lösa många av de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför, inte minst i ljuset av befolkningsutvecklingen.
– Vi har definitivt ett behov av att investera för framtiden och sätta in kraftfulla åtgärder. Det är ingenting som vi kan vänta med, slår Patrik Sundström fast.

Lista över vilka IT-lösningar landstingen och regionerna valt.