Annons

Annons

Med hjärtat i glesbygden

Han var inte bland de första att hoppa på det digitala tåget, men gjorde så med besked sedan beslutet tagits. Staffan Söderströms digitala resa sker för och med ­patienterna i Västerbottens inland.

Det var i kategorin innovation som Staffan Söder­ström nyligen tilldelades Praktikertjänsts Guldhjärtat.

Staffan ­Söderström
Ålder: 55 år.
Familj: Hustru och fem barn.
Bor: Villa på Norrmalm i Lycksele.
Utbildning: Tandläkarexamen i Umeå 1990. Vidareutbildning inom bland annat implantat­kirurgi, lokal bentransplantation och estetisk protetik.
Karriär: Folktandvården i Lycksele i tio år och sedan år 2000 ägare till Staffans tandklinik i Lycksele.
Fritid: Familj med barnbarn,
musik, fiske och friluftsliv.
Senaste egna ­tandvårdsbesöket:
Tandhygienist som tog bort tandsten för ett par år sedan.
På nattduksbordet: Boken ”Norrland” av Po ­Tidholm, Ipad med Youtubeprenumerationer om digital tandvård.
Oanad talang: Har smeknamnet ”den ­sjungande tandläkaren”.


– Det var glädjande att bli uppmärksammad för mitt sätt att utveckla kliniken, men extra roligt att just möjligheterna att arbeta innovativt i glesbygd lyftes fram i motiveringen, säger han när vi besöker Lycksele.
Sista patienten för arbetsdagen har lämnat kliniken när Staffan tar emot och pustar ut i värmen. Efter den längsta av vintrar har den tidigaste av somrar dykt upp med åtskilliga dagar av högsommarväder.
Lycksele är hustruns hemtrakter och hit gick flyttlasset 1990, direkt efter studierna i Umeå, 13 mil bort.
Med egen uppväxt i lilla Malå längre norrut och stuga i fjällen nära Tärnaby kan man utan tvekan säga att Västerbottens inland format ­Staffan.
– Jag får nog hålla med om att jag är väldigt engagerad i glesbygdens villkor generellt. Det är ett perspektiv jag bär med mig som tandläkare och företagare, att kunna se behoven för patienter som reser upp till 25–30 mil för att komma till kliniken och där ny teknik både kan stärka vårdkvalitet och minska antalet behandlings­till­fällen.
– Sedan kan jag personligen också känna en tacksamhet över förmånen att kunna bygga upp arbete och privatliv med en stor familj på en liten, trygg ort som både har service och nära till friluftsliv.

Skärmar i taket

Med drygt 12 000 invånare är Lycksele ändå ingen vanlig glesbygdskommun. Samhället har sitt akutsjukhus intakt och fungerar som nav i södra Lappland med statliga arbetsplatser och en stark industri.
Inne på kliniken med tillhörande labb är de fyra behandlingsrummen stora och ljusa. Skärmar i taket har blivit ett smidigt verktyg för att både få patienter att slappna av och för kommunikation kring röntgenbilder och annat.
Staffans tandklinik har nio anställda och Staffan Söderström upplever att det blivit enklare att rekrytera. På kliniken jobbar även tandläkaren Magnus Bäckström.

Vägen mot full digitalisering

– Jag har haft tandläkarkollega till och från sedan 13 år tillbaka. Periodvis har det varit svårt att rekrytera, med bristen på tandläkare i stora delar av Sverige. Utvecklingen av kliniken har ändå varit positiv ur rekryteringssynpunkt, och under det senaste året har många hört av sig och frågat efter jobb, från alla personalkategorier.
Förutom den entreprenörsanda och det driv som kännetecknar Staffan Söderström finns en metodik och ett tålamod kring att utveckla verksamheten.
Labbet började ta form 2014 med investering i en digital avtrycksskanner, en femaxlig fräs och tillhörande mjukvara. Sedan har vägen mot full digitalisering gått snabbt. Kliniken har gjort omfattande investeringar för att få till det digitala flödet, och det innefattar i dag CBCT, två intra­orala skannrar, tre fräsar, 3D-printer och mjuk­vara för CAD/CAM.

“Den eviga frågan är ju vad som är rätt tajming i teknikutvecklingen.”

Staffan medger att lockelsen kring digital tandvård fanns långt innan han gjorde slag i ­saken.
– Den eviga frågan är ju vad som är rätt ­tajming i teknikutvecklingen, och en faktor var att jag ville känna mig ordentligt förberedd och inläst, säger Staffan, som än i dag lägger minst en halvtimme dagligen på att hämta in ny kunskap om digital tandvård.
I fyra år läste han på och testade olika tekniska lösningar. Men i regel motsvarades inte förväntningarna då för fem–tio år sedan.

Material, mjukvara och intraorala skannrar

Staffan pekar på tre huvudfaktorer för att tekniken nu nått en helt annan mognad.
– Det handlar om materialutvecklingen med nya, monolitiska ersättningar, att kvaliteten på intra­orala skannrar höjts och att labbmjukvaran, CAD/CAM, utvecklats.
Runt 25–30 kronor eller broled produceras på labbet en vanlig vecka, och i de flesta fall kan behandlingen avslutas samma eller nästföljande dag.
Staffans tandklinik har också blivit en remiss­resurs för privattandvården i en stor del av Väster­bottens inland, med patienter som remitteras för implantatutredningar och kirurgi.
– Jag har hela tiden siktat mot att bli en total­entre­prenör inom tandvård genom att väva ihop klinik och labb. Nu har jag ett fullt digitaliserat flöde med diagnostik, dokumentation, patientkommunikation, terapiplanering och protetisk produktion. Det har gjort vården bättre och mer effektiv och bidragit till att jag har kunnat växa med fler patienter och medarbetare.

Med 2014 som en milstolpe i karriären kan Staffan reflektera kring före och efter.
– Journal- och ekonomisystem digitaliserades först och sedan röntgen, men arbetssättet rent kliniskt hade egentligen inte förändrats mycket sedan jag tog examen. Jag märker också när jag är ute och föreläser att kolleger är betydligt mer intresserade av att digitalisera än för bara några år sedan.
Staffan Söderström återkommer flera gånger till hur tekniken påverkat hans terapeutiska förhållningssätt. Att digitalisering stimulerar och nästan tvingar tandläkaren till högre kvalitet.

Preparationer förstorade 200 gånger

– Får man se sina preparationer förstorade 200 gånger så ger det en direkt återkoppling till vad som kan förbättras. Möjligheterna är fantastiska att arbeta med program för att utvärdera insättningsriktning på preparationer, mäta att man preparerat undan tillräckligt för det material man avser att använda eller för att se underskär, vilket inte alltid är så lätt i munnen.
– Om man använder dessa valideringsverktyg skapas bättre förutsättningar för tandteknikern att framställa protetiska ersättningar av hög kvalitet med god passform.
Han nämner mätningar från en stor laboratoriekedja i USA som visat att 80 procent av alla preparationer på något ställe var underpreparerade i förhållande till det material som beställts för konstruktionen.
– Detta visar att det finns en hel del förbättringsmöjligheter.

“Jag har förmånen att fortfarande ha kvar wow-känslan vid varje behandling över att tekniken fungerar så fantastiskt bra.”

På en punkt är Staffan Söderström överraskad – att patienterna är så positiva till nya behandlingsalternativ.
Många gånger kan det handla om äldre patienter med begränsad ekonomi som ändå väljer dyrare alternativ som har en bättre prognos. Att visa skanningen för patienten ökar ­medvetenheten om tillståndet i munhålan och tänderna. Det blir mycket enklare att förklara på ett pedagogiskt sätt med en visuell bild av exempelvis en frakturerad tand.
Staffan beskriver det som något av en lyckokänsla.
– Jag har förmånen att fortfarande ha kvar wow-känslan vid varje behandling över att tekniken fungerar så fantastiskt bra. Ur patient­synpunkt handlar det om mer kunskap, ökad delaktighet och en mer behaglig upplevelse i och med att avtrycksmaterial inte behöver användas.
För Staffan Söderström inspirerar det att jobba ännu mer med patientkommunikation och att bygga upp ett långsiktigt förtroende.

Visualisera behandling

– Jag ser utvecklingen som någonting jag och patienten gör tillsammans. Det är lika positivt för oss båda. Jag kan presentera nya lösningar som alternativ till att lappa och laga. Inom fem år hoppas jag att vi kan få bort riktigt stora kompositfyllningar på molarer och premolarer inom svensk tandvård. Att avsätta lite mer tid för att restaurera en tand så att den håller längre, det måste vara ett klokt och hälsoekonomiskt sätt att arbeta.
Staffan pekar på några andra funktioner som kommer stort, som utvecklingen av de diagnostiska verktygen, att kunna följa hur ett bett ändras, nöts eller skadas av trauma. En planerad behandling kan visualiseras så att patienten får en uppfattning om hur slutresultatet kommer att se ut.
För en stund blir Staffan mer allvarlig och beskriver hur teknikutveckling och ersättningssystem går i otakt.
– Regelsystemet bygger på konventionell teknik och det händer dagligen att vi stöter på tolkningsproblem. Det är oerhört viktigt att man ser över detta på riksnivå för det är ett bekymmer som bara växer i omfattning, särskilt när vi börjar jobba mer med restaurationer som är mindre omfattande än kronor.

Upptäck mer