Annons

Annons

Missnöjd patient eller missnöjd kund?

Vem ska hantera missnöjet, och ­vilka regler gäller när det kommer till patient­sekretess? Det beror på vilka ­åtgärder som enbart betraktas som kosmetisk tandvård. Tand­läkar­tidningen har djupdykt i regelverket och försökt få tydliga svar.

I en tidigare artikel berättade vi om hur Allmänna reklamationsnämnden, ARN, har prövat ett fall där en patient var missnöjd med sin tandreglering. De tog sig an ärendet utifrån patientens berättelse att detta var estetisk tandvård. Tandläkar­kliniken lämnade med hänvisning till sekre­tess inte ut någon information.
Här finns två viktiga principfrågor: Var går gränsen för vad som anses vara estetisk tandvård? Och när är det, med hänsyn till patientsekretess, rimligt att lämna ut patientuppgifter?
Sedan januari år 2020 har ARN fått in 32 ärenden som berör tandvård. De har prövat sex av dessa, som alla handlade om att patienten ville ha pengar tillbaka. Orsakerna var till exempel:

  • De sista skenorna för en tandregleringsbehandling hade inte lämnats ut av kliniken.
  • Patienten hade debiterats för undersökningsåtgärder som inte utförts.
  • Patienten ansåg att hen har blivit debiterad för mycket för en tandreglering.
  • En friskvårdspatient ville få ersättning från folktand­vården vid ett akut besök på annan klinik.

Här har ARN prövat tvisten mellan vårdgivaren och patienten, och alltså inte tagit ställning till hur väl behandlingen är utförd. I flera av fallen har ARN dock hämtat in journaluppgifter.

Bedömer det konsumenträttsliga

I de 26 ärenden som avvisats under samma period, eftersom de inte ingår i ARN:s uppdrag, har den absoluta majoriteten avvisats just för att de handlat om ”tjänst som inte prövas”. Även här handlar det dock om patienter som vill ha pengar tillbaka, prisavdrag, skadestånd eller ersättning för att avhjälpa problem då de är missnöjda med sin tandvård.
Skillnaden mellan vad nämnden tar upp och inte, kan tyckas svår att avgöra, men regeln är att ARN endast ska bedöma det konsumenträttsliga. ­Alltså, ­något förenklat, om man har fått det man har betalat för. Överst på deras lista över vilka tvister de inte prövar står just ­hälso- och sjukvård, inklusive tandvård.

Definition av hälso- och sjukvård

Enligt Ulf Roos, service- och informationschef vid ARN, avgör de om ärendet ska tas upp ­eller inte genom att titta på definitionen av hälso- och sjukvård. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) innebär ­detta”­  att medicinskt före­bygga, utreda och behandla sjukdomar och skador”.
– Just vad det gäller tand­läkar­frågor kan det ibland handla om rent utseendekorrigerande åtgärder. Det är i regel inte ­hälso- och sjukvårdsåtgärder och därmed en tvist som ARN prövar, exempelvis tandblekning, ­säger han.
Den som inte följer ARN:s beslut riskerar att hamna på Råd & Röns svarta lista. På denna finns i dag två tandvårdsföretag.
Hur är det med patientsekretessen då?
Offentlighets- och sekretess­lagen slår fast grundprincipen att uppgifter som finns i en patientjournal inte ska lämnas ut. De får dock lämnas ut under vissa förutsättningar:

  • i en nödsituation
  • om det finns en sekretess­brytande bestämmelse
  • om en så kallad menprövning visar att varken patienten eller dennes närstående bedöms lida men om uppgiften lämnas ut
  • om patienten har lämnat sitt samtycke.

Det är vårdgivaren som ansvarar för att göra sekretessprövningen. Om patienten lämnat sitt samtycke behöver man försäkra sig om att patienten vet vilka uppgifter hen samtycker till att lämna ut.

”Man får också utgå från att om en patient vill ha ett ärende behandlat, så samtycker patienten till ett utlämnande av uppgifterna. ”

Enligt Anders Alexandersson, jurist vid Socialstyrelsens rättsavdelning, är grundprincipen att det bara är information om det patienten vill få prövat som får lämnas ut. Alltså inte hela journalen.
– Man får också utgå från att om en patient vill ha ett ärende behandlat, så samtycker patienten till ett utlämnande av uppgifterna. Något formellt krav på hur ett samtycke ska ges finns inte, utan det räcker att patienten muntligt meddelar att uppgifterna kan lämnas ut, vilket också noteras i patientjournalen som dokumentation.

Många kompletterande regler

Han poängterar att det finns många kompletterande ­regler som påverkar sekretessprövningen och vad som kan lämnas ut till vem. Han råder därför den som känner sig otrygg med en förfrågan om att lämna ut patientuppgifter att ta vägledning av en jurist som kan reglerna.
Hos flera instanser som hanterar klagomål på tandvården, som patientnämnderna, Löf och IVO, råder sekretess för upp­gifter ur journalen. Hos Löf använder man sig av patientens skriftliga samtycke och fullmakt för att hämta ut patientuppgifter. När IVO begär in uppgifter i sin tillsyn har de rätt till dessa utan att vårdgivaren prövar sekretessen.

Upptäck mer