Foto: Colourbox
För första gången har Folkhälsomyndigheten gjort en nationell kartläggning över hälsan hos små barn i åldern 0–5 år. Resultaten, som presenteras i en ny rapport, visar att på det stora hela har de flesta små barn en god hälsa där hälsotillståndet bedöms som ”gott” eller ”mycket gott”. Samtidigt visar rapporten att hälsan är ojämlikt fördelad.
Det finns grupper där en ”betydande andel” av de yngsta barnen har hälsoutmaningar som exempelvis astma, övervikt, stora språkstörningar eller karies. Även förutsättningarna och levnadsvanorna för en god hälsa på sikt skiljer sig åt.
Till exempel framkommer att 8 av 10 barn mellan 0 och 5 år dricker sötade drycker minst en gång i veckan. Även förekomsten av karies skiljer sig mycket åt. Totalt har cirka 5 procent av 3-åringarna karies, enligt ett årsmedel för åren 2016 och 2018. Men skillnaderna i landet är stora.
Lägst är kariesförekomsten i Jämtlands, Stockholms, Uppsala, Norrbottens och Västerbottens län, där 3–4 procent av 3-åringarna har karies. Högst är den i Gotlands och Skånes län med 26 respektive 24 procent. Den statistiken bygger enbart på siffror för 2018.
I rapporten lyfts också olika faktorer som påverkar risken för att utveckla karies. Störst påverkan har förädlarnas födelseland och inkomstnivå. Barn till föräldrar som är födda utanför Sverige har fyra gånger så hög risk för att ha karies vid 3 års ålder, och barn med en utlandsfödd förälder har dubbelt så hög risk, jämfört med barn till föräldrar som båda är födda i Sverige.
När det gäller inkomst minskar risken för karies ju högre disponibel inkomst hushållet har. Barn i hushåll i den lägsta inkomstgruppen (kvintil 1) har dubbelt så hög risk för att ha karies jämfört med barn i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5).
Även föräldrarnas utbildningsnivå, samt mammans ålder vid barnets födsel, påverkar risken för karies. Högst är risken för barn där mamman som mest har gymnasial eller förgymnasial utbildning, jämfört med minst treårig eftergymnasial utbildning. Pappans utbildningsnivå påverkar också risken, men inte lika mycket.
Risken för karies är också högre om mamman är ung, under 24 år, vid barnets födsel, jämfört med mammor som var 30–34 år vid den tidpunkten. Därefter ökar risken igen och är som störst för barn vars mammor är över 40 år när barnet föds.
Rapporten konstaterar att både hälsan och förutsättningarna för en god hälsa varierar stort mellan olika befolkningsgrupper och är ojämlikt fördelad. Detta samtidigt som det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa förutsättningar i samhället för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.
