Muntorrhet förbisedd kariesfaktor hos yngre

Muntorrhet är ett problem som mest förknippas med äldre personer och deras problem med tandhälsan. Men det kan också vara en bakomliggande faktor till yngres kariesproblematik. Det kan svenska forskare visa efter en kartläggning av 120 kariesaktiva personer och en kontrollgrupp vid en folktandvårdsklinik i Sala. Personerna var mellan 25 och 50 år gamla, med en snittålder på 39,5 år.
Försökspersonerna fick svara på enkäter där de bland annat angav hur ofta de upplevde att de var muntorra. Så många som var fjärde av de kariesaktiva angav att de upplevde muntorrhet ofta eller mycket ofta medan ingen i kontrollgruppen sade sig göra det. Det skulle kunna tyda på att muntorrhet är en bidragande faktor bakom kariessjukdom även hos yngre vuxna och medelålders.

– Det är väldigt sällan man kontrollerar för muntorrhet hos yngre, det finns väldigt lite data på det. Vi har tittat på salivsekretion hos de som inte är äldre och vi vet att det förekommer, säger Håkan Flink, forskande tandläkare vid folktandvården i Sala som är förstaförfattare till studien publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Odontologica Scandinavica.
Forskarna kunde också gå tillbaka till kontrollerna av salivsekretionen i journalerna för patienterna och kunde då konstatera att 29,5 procent av de kariesaktiva hade en låg salivutsöndring (< 0,1 ml/min) jämfört med 9,4 procent hos kontrollpersonerna.
Håkan Flink menar att muntorrhet kan vara en förbisedd faktor bakom kariesproblematiken hos yngre vuxna patienter.
– Muntorrhet är ju redan hos äldre lite förbisett och för den här patientgruppen är det ännu mer okänt. För äldre finns det prevalensdata och där kan man se att mer än 30 procent av dem över 65 år har väldigt låg salivsekretion och det var ju nästan samma siffror för de här 40-åringarna, säger han.

Fluor till utsatta patienter

Forskningsfyndet är än så länge en intressant observation, men det krävs större studier för att slå fast ett orsakssamband, något som Håkan Flink och hans forskningskolleger inte planerar för tillfället.
– Nej, inte i nuläget, men vi skulle gärna se att någon annan gjorde det. Det kräver insatser i form av resurser som vi inte har, men ska vi tandläkare bli bättre på karies så är detta något som bör studeras, säger han.
I avvaktan på ytterligare studier rekommenderar Håkan Flink extra kariesskydd i form av fluor till utsatta patienter.
– Det finns tyvärr inte någonting som permanent kan öka salivsekretionen. För de patienter där man tydligt kan se att de har en kariesaktivitet och är muntorra är det enda vi kan göra att ge extra fluor, till exempel rekommendera dem att använda munskölj eller borsta tänderna med en tandkräm med extra mycket fluor, säger han.