Nya riktlinjer för tandvårdsfobi

Riktlinjen innebär att patienter med svår tandvårdsrädsla/fobi får en bedömning och sedan individuell behandling hos psykolog på tandvårdsklinik vid åtta tillfällen. Efter det får de tandvårdsbehandling inom sjukhustandvården som följs upp inom ett halvår med att patienten kallas till allmäntandvården för konventionell tandvård.
Patienternas fobi behandlas med kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingen följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård av ångestsyndrom, där tandvårdsfobi ingår.

– Det ska vara en diagnos i botten, oftast specifik fobi, men ibland paniksyndrom. Tandläkare och psykolog samarbetar under diagnosfasen, säger Ulla Wide, psykolog vid folktandvården och universitetslektor på institutionen för odontologi vid Göteborgs universitet.
Patienterna har ofta stora tandvårdsbehov. En del har undvikit tandvården under lång tid.
– Andra har besökt tandvården men inte klarat av att fullfölja behandlingen, berättar hon.
Effektiv metod
KBT-behandling är effektiv mot tandvårdsfobi, som runt fem procent av alla vuxna lider av.
– Behandlingsmodellen vi använder är bra. De allra flesta, 80 procent, blir hjälpta och effekten är beständig. Den är baserad på forskning som har gjorts i Göteborg i mer än 30 år, men även internationellt i exempelvis Storbritannien, Holland och USA.
Enhet Tandvård betalar
Västra Götalandsregionens Enhet Tandvård betalar huvuddelen av KBT-behandlingen: 15 000 kronor. Patienten betalar hälso- och sjukvårdsavgiften. Staten går in med medel för att ersätta regionens kostnader.
KBT-behandling enligt modellen i riktlinjen kommer att vara fullt utbyggd i regionen i början av 2019, enligt planerna. Då ges den i Göteborg, Uddevalla, Skövde och Borås.
Ulla Wide betonar allmäntandvårdens roll i behandlingen av svår tandvårdsfobi. Hon uppmanar allmäntandläkare att remittera patienter som inte riktigt klarar av behandlingen till sjukhustandvården, som i sin tur kan slussa patienten vidare för diagnostisering och behandling av fobin.