Om krisen kommer

I ett svagt gulaktigt sken från den ålder­stigna taklampan tar tandläkare Ingvar Persson ­täten genom den smala källargången som kantas av hyresgästernas förrådsutrymmen. Några meter in i lokalen, som är byggd för att även tjänstgöra som skyddsrum, stannar han för att visa det handvevade ventilations­systemet.

– Va, är veven och en del av ventilations­systemet borta? När jag var här för några år sedan var systemet intakt. Det här var inte bra. Om vi nu förväntas upprätthålla tandvård i kristider borde i alla fall skyddsrummet vara funktionsdugligt för personal och patienter, säger Ingvar till sin kollega, tandläkare Ahmad Altawashi vid Familjetandläkaren i Blekinge.

Samhällets sårbarhet

Ingvars oro över den svenska beredskapen kan tyckas överdriven. Sverige har inte varit direkt involverat i en militär konflikt sedan fälttåget mot Norge 1814, och landets gränser ryms inom breddgrader där det varken förekommer jordbävningar, orkaner eller omfattande översvämningar.
Men det går inte heller att vifta bort hans tankar. I en tid då omvärlden på olika sätt kan upplevas som osäker valde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att för första gången på 57 år skicka ut en ny version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” till svenska hushåll. Samma år, 2018, drabbades Sverige av kraftig torka och omfattande skogsbränder, och i år har realityserien ”Nedsläckt land” uppmärksammat det moderna samhällets sårbarhet.

”Vad händer egentligen när strömmen försvinner och hur kan vi förbereda oss?”

– Som före detta löjtnant inom signaltrupperna, där jag hade en viss insyn i den svenska beredskapen, fångade tv-serien mitt intresse. Jag började återigen fundera över hur väl samhället är rustat för en allvarlig kris.
– Den svenska totalförsvarsplikten innebär att det är vår plikt som tandläkare att fortsätta utföra tandvård under en kris eller ett krig, men vad händer egentligen när strömmen försvinner och hur kan vi förbereda oss? Varför har inte MSB skickat ut en separat broschyr om detta?

Strömlöshet aktuell fråga

Förutom att diskutera frågorna med kollegerna på Familje­tandläkaren i Blekinge skrev Ingvar ett e-brev till försvarsdirektören vid Länsstyrelsen Blekinge, som har det samlade områdesansvaret för krisberedskap och leder utvecklingen av det civila försvaret.
15 år tidigare hade dåvarande försvarsdirektören förklarat för Ingvar att kliniken skulle hållas öppen under en krissituation, men det var innan strömlöshet blev en aktuell fråga i media, tv-serier och MSB:s broschyr.

Beredskap hos svenska tandläkarkliniker

– Mycket har förändrats sedan dess och nu ville jag veta hur vi ska förbereda oss och utföra våra uppgifter utan ström. Finns det några krav från myndighetshåll på fastighetsägare, som i detta fall är ett kommunalt bolag, på att förse oss med vattentankar och el? Vi får ju till exempel inte själva förvara diesel eller bensin i fastig­heten för att driva elverk.
– Första gången fick jag inget svar, och när jag hörde av mig igen svarade försvarsdirektören bara att det var bra att jag var intresserad.
I juni lämnar 72-årige Ingvar tandläkaryrket efter 43 år. Beredskapen hos myndigheter och svenska tandläkar­kliniker är egentligen inte hans bekymmer, men det ligger i hans natur att engagera sig i frågor som ligger ­honom varmt om hjärtat.

Tandvård i krigstid

Efter att ha varit ­verksam som tandläkare i Tyskland under några år i ­slutet av 1970-talet flyttade Ingvar till Karlskrona 1981 och öppnade Familjetandläkaren i Blekinge i miljon­programsområdet Kungsmarken.
Oräkneliga patienter med ärr från krig och kata­strofer har genom åren besökt kliniken. En av dem är kollegan Ahmad Altawashi som nu har tagit över kliniken i god tid före Ingvars pensionering. 2014, ett år ­efter att han tagit tandläkarexamen, flydde Ahmad från krigsdrabbade Syrien. Nu är han en av få tandläkare i Sverige som har erfarenhet av att bedriva tandvård under krigstid.

”Allt handlar om att överleva, vilket gör att det nästan bara är akuttandvård som utförs i krig.”

– Allt handlar om att överleva, vilket gör att det nästan bara är akuttandvård som utförs i krig, och när röntgen inte fungerar får man känna och trycka sig fram. I Syrien finns tillgång till ström, men som en del av krigföringen blir det långa avbrott. Då använder tandvårdsklinikerna oftast bränslegeneratorer eller laddnings­bara batterier, förklarar Ahmad.
Ingvar har noterat att allt fler fastigheter i Sverige förses med solceller som rent tekniskt kan anslutas till ett lagringssystem och kopplas bort från elnätet för att fortsätta förse en bostad med elektricitet vid strömavbrott. Hans förslag att ge samhällsbärande verksamheter ett extra bidrag för installation av sådana solceller avslogs dock av länsstyrelsen.
– Med tanke på att lantbrukare en gång fick statliga bidrag för att bygga ladu­gårdar som skulle rymma militärt material är det inte orimligt om exempelvis tandläkare får extra stöd till solceller. Elektricitet är ju grunden i all vår verksamhet, säger Ingvar.

Begränsad tillgång till internet

Diskussionen glider sedan över på tillgången till internet. När Ahmad bodde i ­Syrien fanns endast begränsad tillgång till internet via mobilnätet. Om bredbands­näten i Sverige slås ut blir det svårt att överföra röntgenbilder och använda molnbaserade journal­system.
– Tanken med molnbaserade tjänster är att öka tryggheten, men fungerar inte internet kommer vi inte åt systemen. Då får vi dokumentera för hand, säger Ahmad innan Ingvar fortsätter.
– Problemet är att IVO och Försäkringskassan inte har hängt med och anpassat sina regler till krissituationer då systemen inte fungerar. Hur förberett är samhället egentligen? Jag hoppas att våra frågor väcker en diskussion bland kolleger och myndigheter, ­säger ­Ingvar.
Läs också:
IVO om journalföringsplikt i krissituationer
MSB och Försvarsmakten om krigsplacering av tandläkare