Öppen tidbok ökade flödet

Ett förlorad vad kan tandvårdschefen ta med lätthet om resultatet blir lika bra som i Porsudden.

– Ja, jag får krypa till korset lite och erkänna att vadslagning med personalen kanske inte är så lämpligt. Men just i det här fallet presenterade personalen med tandläkare Åsa Renström i spetsen ett upplägg som i mina ögon verkade omöjligt med så många barnpatienter under kort tid, säger Tomas Josefsson, tandvårdschef i Norrbotten.
– Att man nu klarat det med endast en och en halv tandläkartjänst är fantastiskt och visar den kraft som finns om man verkligen samverkar mellan yrkesgrupperna och arbetar flödesorienterat.
Så lite alkoholfri champagne i vintermörkret blev personalens belöning. Lagom till Lucia hade barnteamgruppen kommit ner till noll i antalet barnpatienter att kalla, att jämföra med runt 670 under senhösten.
Totalt har teamet ansvar för närmare 5  000 barnpatienter i området som har universitetet i Luleå som närmaste granne.

Färdig samma dag

Åsa Renström med lång klinisk erfarenhet har arbetat tillsammans med Sarah Patomella, som är på sitt första jobb efter tandläkarexamen. I barnteamet har upp till fyra tandsköterskor och tre tandhygienister ingått.
En fördel med arbetssättet är att tandläkarna haft tillräckligt med luft i tidboken för att vid behov färdigbehandla patienterna i anslutning till undersökning.
– Det blir väldigt effektivt att slippa den omstart som varje nytt återbesök innebär. Dessutom upplevs det som positivt av patienterna att bli färdig samma dag, säger Åsa Renström.

Särskilda undersökningsdagar för treåringar

– Treåringarna kan vi inte räkna med att göra färdiga samma dag, men där har vi arbetat med särskilda undersökningsdagar enbart för treåringar och trimmat in ett väl fungerande arbetssätt.
Grundläggande för barnteamet har också varit att arbetet inte får stoppas upp för att någon tandläkare inte finns tillgänglig. De hygienister och sköterskor som behöver stöd ska kunna få det direkt, vilket blivit möjligt genom att tandläkarna inte har egna patienter.

– De är till för oss och inte tvärtom och det känns lite annorlunda, men har verkligen fungerat bra, säger Jimmy Olivera, tandhygienist i barnteamet.
Tomas Josefsson ser Porsudden som exempel på en klinik som vågat ta steget fullt ut med samverkan och att arbeta i team.
– Ofta talar man om teamtandvård även när tandläkaren har egna patienter i eget behandlingsrum och egen sköterska. En eller två gånger när en medarbetare tittar in för att be om råd så kanske det fungerar, men ganska snabbt blir det stressigt och ibland irriterat. Ur effektivitetssynpunkt är det värdelöst.

Flödespass

För Sarah Patomella har det varit en omställning att arbeta på ett annat sätt än hon fått lära sig under utbildningen. Men hon pekar på fördelarna med bra rutiner som funnits på kliniken och inte minst en samarbetskultur som underlättat när hon gradvis kunna gå upp från två till fyra behandlingsrum.
Tomas Josefsson tycker att tandvården ofta tänker bakvänt.
– Det finns en uppfattning om att när det kommer unga, nya tandläkare ska de stängas in med den äldsta sköterskan på kliniken och lära sig jobba som man gjorde förr. Tänk efter lite hur konstigt det är egentligen. Därför är jag så glad över att se exempel som Porsudden där man snabbt kan skola in en ung tandläkare att arbeta modernt.
Porsuddenkliniken började med flödespass våren 2017 och använder arbetssättet även inom vuxentandvården. Kliniken räknar med att klara barntandvården med samma bemanning även under 2018.

”Tror man sig kunna starta med perfektion som ledstjärna så stöter man bara på hinder”.

Jokkmokkskliniken är ett annat exempel som Tomas Josefsson gärna lyfter fram. Med fokus på frisktandvårdspatienter har man där genom flödespass fått bort den eftersläpning som fanns för att kalla patienter.
– En grund för båda klinikerna är att personalen vågat och att teamen är självförbättrande. Tror man sig kunna starta med perfektion som ledstjärna så stöter man bara på hinder, säger Tomas Josefsson.
Är flödespass en modell bara för patientgrupper med begränsat vårdbehov?

Nödvändigt att förändra arbetsformer

– Helt klart är det smidigare med sådana grupper och inte minst för att klara den logistik som krävs. Men vi ser även möjligheter att använda arbetssättet för andra grupper. Vi är inte färdiga med att nämna någon procentsiffra, men kan se att produktiviteten ökat väsentligt med flödespass.
Alternativet är att be personalen ”springa fortare”.
– Men det kan vi inte begära och särskilt inte i ett läge där vi ser att stressen bland tandläkare ökar. För tandvården kommer det inte att bli som förr, inte med de vakanser vi har och de stora pensionsavgångar som väntar.
– Det är helt nödvändigt att förändra arbetsformerna både för att klara vårdbehovet och skapa arbetsplatser där personalen trivs, säger Tomas Josefsson och tillägger att både Jämtland och Blekinge är län där folktandvården visat stort intresse för att börja med flödespass som i Norrbotten.

Anna Kejonen, som är ordförande för TT:s Norrbottensavdelning, tycker att det finns en samsyn med arbetsgivaren om att arbeta flödesorienterat.
– De kliniker som tagit steget i den riktningen har personal som är nöjd med förändringarna, men det har ju också byggt mycket på att personalen drivit på. För många handlar det en omställning, och där är det viktigt med förståelse för att det kan ta tid, och hittills tycker vi att arbetsgivaren varit lyhörd för det.