Örebro satsar på renodlad kariesmottagning

När det svart på vitt stod klart, dels genom ­SKaPas årsrapporter och dels genom egen vårduppföljning, att Region Örebro län hade låg följsamhet vad gäller kariesbehandling i relation till rekommenderad behandling enligt nationella riktlinjer, initierade dåvarande tandvårdsdirektören Ola Fernberg en satsning.

Det resulterade i en särskild kariesmottagning riktad mot hela länet, där tandläkare Maria Holmgren arbetar tillsammans med tandhygienist Karin Gren och tandsköterska ­Sofie Sjödin för att sprida budskapet att karies är en sjukdom som går att behandla.
– Det var tydligt i SKaPa att vi inte lyckades ”sälja in” karies­sjuk­doms­behandling till berörda patienter. I uppföljningsverktyget redovisas endast debiterade åtgärder men patienten kan ha fått information som inte framkommer i uppföljningen, säger Maria Holmgren.
Symtomatisk behandling, främst fyllningsterapi, är den vanligaste åtgärden i regionen och ibland är det också naturligtvis nödvändigt.

– Däremot hjälper det inte i långa loppet mot själva sjukdomen, och det var där vi behövde bli bättre, säger Karin Gren.
En förändring var nödvändig och förra året öppnade mottagningen.
– Vi har fokus på utredning av kariessjukdom och en icke invasiv behandling. Det vi erbjuder är inte unikt på något vis bortsett från att det är vårt särskilda uppdrag, säger Maria Holmgren.
– På sikt hoppas vi att den här satsningen leder till större integration mellan tandvården, hälso- och sjukvården och patienterna. Vi vill skapa förståelse kring att kariessjukdom är en sjukdomsbehandling som på sikt skulle kunna ingå inom hälso- och sjukvårdkostnaden.

”Här ser vi behov av samverkan med andra professioner med kompetens inom till exempel beteendemedicin och nutrition.”

I och med att sjukdomsbehandling är så mycket mer än endast information blir det en gemensam insats tillsammans med patienten som bygger på patientens vilja till en beteendeförändring.
– Här ser vi behov av samverkan med andra professioner med kompetens inom till exempel beteendemedicin och nutrition. I dagsläget har vi inte ett sådant etablerat samarbete. Det finns dietister på vissa vårdcentraler och då det sker det genom patientens vårdcentral. Om beteendevetare behövs, remitterar vi till patientens vårdcentral även där, säger Maria Holmgren.

Vardagsrutiner

Orsaksutredning och utvärdering omfattar inhämtande och analys av frisk- och riskfaktorer som till exempel hur patientens vardagsrutiner ser ut, levnadsvanor, allmänhälsa, tandvårdserfarenhet samt kost-, bakterie-, saliv- och fluoridfaktorer.
Parallellt med att patienten fortsätter den symtomatiska behandlingen hos ordinarie tandvårdsteam kan kariesmottagningen ägna sig åt den individuella fördjupningen. Det är viktigt att tillsammans se möjligheterna och inte skapa en skuldkänsla hos patienten.

– Kariessjukdom kan man ha av olika skäl och det är skälet vi ska komma fram till, säger ­Sofia Sjödin.
– Varje patient är ett pussel som vi fördjupar oss i. Patienten kommer ofta fram till orsak och behandling själv, med hjälp av oss. Hos en del av våra patienter handlar det om att få kunskap, det är oftast en enkel grej att lösa, som till exempel att sluta äta torkad frukt , säger Karin Gren.
– Att tänka till kring sin vardag och få in rutiner har varit upptäckter hos många patienter. Till exempel när ska jag borsta tänderna och när ska jag skölja med fluor? Patienten måste själv komma på hur den ska göra för att det ska bli hållbart.
– Det är viktigt med uppföljning och utvärdering. Flera av våra patienter har en komplex sjukdomsbild och ofta många mediciner där samverkan med hälso- och sjukvården är en viktig pusselbit, säger Maria Holmgren.

Motiverande samtal

Mottagningen fick en tuff start och personalen hann endast genomföra ett fåtal ­fysiska besök på mottagningar i länet före pandemin, i stället har mycket skett digitalt.
–Motiverande samtal, uppföljning och terapimöten är typiska exempel, säger Maria Holmgren.
Under året som gått har mottagningen fått positiv respons och väckt nyfikenhet hos patienter och vårdgivare. I remisserna som når kariesmottagningen brukar det stå att man är tacksam för en kariesutredning och behandling av kariessjukdom.

45 remisser

Det framkommer även att patienterna är väldigt intresserade av få hjälp. Ibland är det patienten själv som bett att bli remitterad och remisserna kommer både från folktandvården, privattandvården och specialisttandvården.
–På grund av pandemin blev det första året drygt 45 remisser till antalet, men nu fortsätter de att öka och har till och med skapat en liten kö och en vänte­tid på två månader. I dagsläget kan vi med de resurser vi har hantera ungefär 30–35 patienter samtidigt. Nu hoppas vi på mer resurser genom ökad tid på mottagningen och/eller fler anställda, säger Karin Gren.

”Jag tror att man väver in information och rådgivning i övrig behandling och därför blir det inte tydligt.”

Trion resonerar kring vad man tidigare har gjort för fel eftersom regionen legat så lågt jämfört med snittet.
– Jag tror att man väver in information och rådgivning i övrig behandling och därför blir det inte tydligt, säger Sofie Sjödin.
– Vi kan bara spekulera, men det är ju mer jobb med fördjupning och dialog än symtomatisk behandling. Kanske att karies inte har tagits på allvar, säger Karin Gren.

Långsiktig kariesbehandling

Förhoppningen är att långsiktig kariesbehandling ska bli en självklarhet inom tandvården, hälso- och sjukvården och för patienterna i regionen och att både behandlare och patienter blir motiverade till att vilja slippa laga hål.
– Vår ambition är att vara ett stöd i detta, säger Maria Holmgren.