För två år sedan kunde den svenska fallkontrollstudien ParoKrank visa ett statistiskt säkerställt samband mellan parodontit och hjärtinfarkt. Den då funna oddskvoten var cirka 1,3, vilket motsvarar en relativ riskökning på 30 procent. Nu har forskarna analyserat studiens data ur ett könsperspektiv och funnit ett ännu starkare samband.
– Vi fann att riskökningen för hjärtinfarkt vid grav parodontit var betydligt större för kvinnorna än för männen och särskilt tydlig var den för kvinnor under 65 år, säger Eva Nordendahl, ST-tandläkare vid Eastmaninstitutet och doktorand vid Karolinska institutet samt förstaförfattare till den nya studien, publicerad i tidskriften Journal of Dental Research.
”Den betydligt högre risk som vi hittar hos kvinnorna uppmuntrar till att fokusera på frågan utifrån ett könsperspektiv.”
Hon kan visa att oddskvoten för att drabbas av hjärtinfarkt för kvinnor under 65 år med grav parodontit är hela 5,3 – motsvarande en relativ riskökning på över 400 procent.
– Vi har fortfarande inte bevisat ett kausalt samband, men den betydligt högre risk som vi hittar hos kvinnorna uppmuntrar till att fokusera på frågan utifrån ett könsperspektiv, säger Eva Nordendahl.
Hon menar att det faktum att forskningen hittills nästan uteslutande har analyserat båda könen tillsammans kan ha maskerat den förhöjda risken hos kvinnorna.
Känsliga för inflammation
– En hypotes är att kvinnor är mer känsliga för inflammation och i kombination med andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom skulle parodontiten kunna vara det avgörande, det som gör att kvinnan drabbas av en infarkt, säger hon.
När Eva Nordendahl analyserar data för männen ser hon totalt inget samband mellan grav parodontit och hjärtinfarkt. Men i åldersgruppen 66 till 75 år har de hjärtinfarktsdrabbade männen ändå i signifikant högre grad grav parodontit jämfört med kontrollindividerna. Här är oddskvoten närmare 3, vilket motsvarar relativ riskökning på cirka 200 procent.
– Den förhöjda risken för männen över 65 år är dock inte lika tydlig som för kvinnorna, säger hon.
Riskfaktor eller riskindikator?
Ett problem som Eva Nordendahl brottas med är att många kända riskfaktorer för hjärtinfarkt också är riskfaktorer för parodontit, och utan en randomiserad behandlingsstudie, som i dag är omöjlig att göra av etiska skäl, går det inte att säkert avgöra om parodontit är en separat riskfaktor eller en riskindikator.
– Vi har kontrollerat för de största kända riskfaktorerna för parodontit, som ålder, rökning, diabetes, utbildning och civilstånd, så utifrån den här analysen framstår parodontit som en egen riskfaktor i sig, säger hon.
Även om orsakssambandet inte kan bevisas fullt ut menar Eva Nordendahl att tandläkare redan i dag bör ha det i bakhuvudet i det dagliga kliniska arbetet.
– Behandlar man en kvinna med grav parodontit som tar mediciner mot hjärt-kärlsjukdom och kanske diabetes bör man ta en extra diskussion kring vikten av att hålla en god munhygien ur ett totalt hälsoperspektiv, säger hon.
