Förra året kostade klagomålshanteringen 139 miljoner kronor, eller nära 30 procent av IVO:s totala utgifter. I en ny rapport konstaterar Statskontoret att den höga notan gör att IVO inte klarar den del av sitt uppdrag som handlar om egeninitierad tillsyn.
Statskontoret anser också att IVO:s handläggning av patientklagomål har brister ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Handläggning och beslutsfattande sker inte på ett likvärdigt sätt inom myndigheten, som är indelad i sex regioner.
– Detta leder till ökad rättsosäkerhet för vårdgivare och vårdpersonal och på sikt även till lägre förtroende för klagomålshanteringen, skriver Statskontoret i rapporten Patientklagomål och patientsäkerhet.
IVO tar under ett år emot cirka 7 000 klagomål mot vården. Att kostnaderna rusar iväg beror både på att fler än förväntat klagar på vården och på att klagomålen tar lång tid att utreda. Statskontoret har tidigare konstaterat att myndigheten inte hinner beta av anmälningarna i tillräckligt hög takt.
I balans nästa år
Tandvården står för en mindre del av det totala antalet klagomålsärenden, men även där har IVO haft svårt att hinna med.
– Varje ärende tar mellan fyra och fem månader att handlägga. Nästa år räknar vi med att vara i balans, säger Eva Wastenson, sektionschef på IVO, och ansvarig för tandvårdsärenden i den östra regionen.
För att IVO ska kunna ägna mer tid åt tillsyn föreslår Statskontoret att klagomål mot vården i högre grad bör hanteras av den behandlande vårdenheten eller av patientnämnderna. Med den ordningen skulle hanteringen bli både snabbare och billigare än i dag.
– Redan idag kan IVO lägga över ärenden till patientnämnderna. Ska det ske i större omfattning måste de ha en helt annan kompetens och befogenhet än de har idag. Patientnämnderna gör inte medicinska bedömningar, säger Aud Sjökvist, ordförande i HSAN.
