Prefekten som lägger kariespusslet

Vad har lakrits, Magnus Ladu­lås och hästtänder för gemensam nämnare? Svaret är att de delvis dyker upp i samband med Peter Lingströms namn i Tandläkartidningens arkiv, men det handlar framför allt om karies. Ett område där han har klinisk kompetens motsvarande specialitet.

– Alla kan relatera till kariessjukdomen, så jag kan dela min yrkesroll med alla: kliniker, forskar­kolleger, släkt och vänner eller en person jag möter på tåget, säger Peter Lingström, professor i kariologi.
Sedan 1 juli i år är han prefekt vid Institutionen för odontologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
– Det är ett stort förtroende och hedrande att få uppdraget. Det var lätt att ta över, eftersom min företrädare har lämnat efter sig en välskött institution.
Peter Lingström har varit vid institutionen sedan 1989 i olika roller, under senare år bland annat som programansvarig för tandläkarprogrammet, ordförande i utbildningskommittén och sektionschef för en av tre administrativa enheter.
– Så jag är inte helt obekant med frågorna vi driver, men det är en helt annan sak att ha ansvar för dem och driva och utveckla verksam­heten inom forskning och utbildning, och samverka med tandvården.
Han talar om att man måste ha en ödmjukhet inför varje nytt uppdrag, ta reda på vilka förväntningar som finns och fundera på hur man kan leva upp till dem.
– Är jag redo för den roll jag kliver in i? Jag tycker att jag har god kunskap om verksamheten här i dag, men det handlar också om att läsa in sig, att vara lyhörd och lyssna på sina medarbe­tare. Vi skapar verksamheten tillsammans.

Konkurrerar med specialisttandvården

Utmaningarna i den nya rollen är bland annat att även i framtiden se till att det finns personal med hög akademisk och klinisk kompetens. Här konkurrerar man till viss del med specialisttandvården, eftersom utbildningarna behöver personer med klinisk kompetens inom ämnesområdet.
– Vi behöver också hitta nya sätt för unga att komma in och skapa karriärvägar efter disputationen.
Peter Lingström berättar om de amanuensplatser som finns på utbildningen sedan några år tillbaka. Där får studenterna möjlighet att forska inom olika områden och delta i undervisning redan under studietiden.

75 studenter till 47 platser

– Men det är svårt att behålla dem, eftersom de flesta vill ut och jobba kliniskt efter examen. Vi tittar tillsammans med tandvården på hur man skulle kunna utforma kombinationstjänster där man forskar på deltid.
En annan stor fråga är de många avhoppen och studieuppehållen som i dag sker under första åren på grundutbildningarna, vilket gör att man gör stora överintag på termin ett. Senast tog man på tandläkarprogrammet in 75 studenter till 47 utbildningsplatser för att kompensera detta. Även på tandhygienist- och tandtekniker­programmen antas stora studentkullar.
– Vi diskuterar vad det beror på att så många studenter lämnar utbildningen. Detta är inte unikt för våra utbildningar utan man ser samma trend inom andra program och i andra delar av världen.

Förankring i kliniken

Det blir många studenter att hålla reda på, men Peter Lingström tycks ha bra kontakt och samtalar avslappnat med de studenter vi träffar på i institutionens korridorer. Han undervisar fortfarande inom de olika programmen och är aktiv som forskare samt handleder forskarstuderande. Han är också övertandläkare och har patienter i genomsnitt en halvdag i veckan.
– Jag tycker att det är värdefullt att ha kvar förankringen i kliniken. Det skapar förtroende samt ger mig förståelse för dagens tandvårdsproblem.

Föräldrarna var tandläkare

Peter Lingström växte upp i Blekinge med två föräldrar som båda var tandläkare. Det fanns en period när han absolut inte skulle följa i deras spår, men det gjorde han sedan och har aldrig ångrat sitt yrkesval.
– Jag trivdes väldigt bra under studietiden och började forska en del redan då. Den forskningshandledare jag hade då, Dowen Birkhed, tyckte efter avslutad utbildning att jag skulle fortsätta forska.

”Jag tror inte att man bara ska sikta uppåt, utan att det är viktigt att man trivs under vägen. ­Annars finns risk att man kan bli besviken.”

Efter grundutbildningen gjorde Peter Lingström sin AT-tjänst i Västervik. Han fortsatte sedan som allmäntandläkare inom folktandvården i Överum, en liten bruksort i nordöstra Småland, och trivdes bra.
– Så första gången jag blev erbjuden möjligheten till ett vikariat vid avdelningen för kariologi i Göteborg tackade jag nej. Men sedan kom jag hit hösten 1989 och har varit knuten hit sedan dess.
Han tycker att det är roligt att ta sig an nya utmaningar, och hans cv visar på en tydlig karriärstege.
– Jag har trivts i alla de yrkesroller jag har haft. Jag tror inte att man bara ska sikta uppåt, utan att det är viktigt att man trivs under vägen. ­Annars finns risk att man kan bli besviken.

Skelett från 1400-talet

I Tandläkartidningens klipparkiv dyker Peter Lingström upp i en artikel om när man år 2011 öppnade det som sades vara Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Det visade sig att skeletten i graven var från 1400- ­eller 1500-talet.
– Man kan lära sig mycket genom att titta på historiska material. Till exempel ser vi att mellan 12 och 15 procent av de personer som levde på den tiden hade problem med karies. Det är ungefär så stor andel av befolkningen som i dag har mer omfattande kariesproblem.
Det historiska är dock ett sidospår. Peter Lingströms forskning kring karies har varit inriktad på kost, plack och bakterier.

”Det är där det händer: närmast tandytan.”

Av en slump kom han tidigt in på forskning kring hur kosten påverkar karies. Han tittade på den dentala biofilmen och olika metoder för att mäta pH i den för att ta reda på vad som händer i munnen. Här finns många faktorer som påverkar, till exempel salivproduktion, munhygien och kost.
– När vi intar fermenterbara kolhydrater blir det surare om det finns fler bakterier och därmed större risk för karies. Det är där det händer: närmast tandytan.
Han berättar också om ett tidigare projekt där man tittade på karies hos hästar. När de fick en ny diet för att optimera intag av energi och näring skapade det problem med karies.
– För dem kan det snabbt bli livshotande. Vi tittade på biofilmen hos dem och såg samma samband som hos människor.

Endiver och shiitakesvamp

Han har också deltagit i ett större internationellt EU-finansierat projekt med fokus på så kallade ”functional foods”, födoämnen som skulle kunna ha hälsofrämjande effekter utöver sitt nutritionella värde. Man screenade ett antal livsmedel för att identifiera ämnen med antimikrobiell effekt, ämnen som kan påverka bakteriernas förmåga att bryta ner sockerarter och ämnen som stärker tänderna.
Resultaten visade till exempel att svart te innehåller både fluor och antimikrobiella ämnen, och att kalciuminnehållet i mjölkprodukter kan ha viss effekt på karies. I projektet studerades även endiver och shiitakesvamp som båda innehåller ämnen som kan ha en positiv effekt på den orala miljön.
– I den komplexa kosthållning vi har är det ofta svårt att få effekt av dessa födoämnen. Men det är bra att i stället för att bara jobba med förbud för patienten försöka hitta positiva aspekter, till exempel användning av sockerfria produkter och probiotika.

Genetikens roll

En av hans forskarstuderande har visat att den som behöver inta en högre sockerkoncentration för att uppleva att ett livsmedel smakar sött och gott också har en högre kariesförekomst.
– Det är ett exempel på hur komplext karies är. Vad är genetik? Vad är miljö? Genetikens roll i kariessjukdomen är ett område som jag inte har tittat så mycket på, men som jag tror kommer bli allt viktigare att kartlägga i framtida studier. Det finns fortfarande pusselbitar som behöver läggas till dagens kunskap.
Han talar också om vikten av att hitta metoder att förebygga sjukdomen, och att han i dag även intresserar sig för minimal invasiv tandvård.
– Den dagen vi måste åtgärda en skada ska vi göra det så skonsamt som möjligt. Vi behöver även titta mer på kariesförekomst och fyllnads­över­levnad ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Viktigt med transparens

Peter Lingström undervisar i kariologi, både vid Göteborgs universitet och vid tandhygienistprogrammet vid högskolan i Kristianstad, där han under en period hade ett lektorat.
– Det var nyttigt att komma till en annan utbildningsenhet och se hur man jobbar där. Det är också en nyare högskola, som är formad i en modern tid.
Rollen som prefekt innebär många olika möten, något fler än han hade förväntat sig, men ­Peter Lingström säger att han har bra stöttning av sina medarbetare och sin ledningsgrupp.
– Prefektrollen är en stor uppgift, att stimulera och engagera sina medarbetare så att de trivs med arbetet. Jag tror att det är viktigt att göra alla delaktiga i de beslut som tas, och att ha en stor transparens i rollen.