Sköterskebrist försämrar tandläkarnas arbetsmiljö

Bristen på tandsköterskor och tandhygienister gör det svårt att bedriva en effektiv vård, enligt Bent Petersen, ordförande i Sveriges folktandvårdsförening.

Det är brist på tandhygienister nästan överallt i landet, medan tandsköterskebristen är mer lokal, berättar han. I ­Väst­ra Götalandsregi­onen, där han är tandvårds- och utvecklingschef på folktandvården, är det fortfarande viss brist på tandsköterskor även om det har blivit bättre eftersom det finns flera tandsköterskeutbildningar i regionen. Sköter­ske­bristen är mer markant i Stockholms län
Folktandvårdsföreningen arbetar aktivt med att påverka på alla nivåer för att utöka antalet utbildningsplatser, främst för tandhygienister men även för tandsköterskor.

Tillskott av tandhygienister

En helt ny tandhygienist­utbild­ning planeras i Skövde. Det kommer att ge ett välkommet tillskott av tandhygienister i Västra Götaland även om det tar lite tid. Bent Petersen ser fram emot att utbildningen ska komma igång.
– Enligt planerna startas utbildningen i Skövde tidigast 2019, och sedan tar det tre år innan de nya hygienisterna utexamineras. Folktandvårds­föreningen försöker också få till ytterligare en utbildning i Mellan­sverige, berättar han.

Mindre assistans

Bristen på tandhygienister och tandsköterskor påverkar arbets­villkoren för tandläkare.
– Tandläkare får mindre assi­stans och kan inte jobba lika effek­tivt. När det gäller tandhygienistens arbetsområde får tandläkaren göra det som behövs, eller också görs det inte alls.
Det påverkar vården, men inte så mycket att det är en patient­säkerhetsrisk, menar Bent Petersen.

Fem utbildningsstarter

Inom Folktandvården Stockholms län AB råder det brist på både tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor.
– Sköterskekåren börjar bli äldre och eftersom det har saknats tandsköterskeutbildningar i Stockholm har det inte fyllts på, berättar Chaim Zlotnik, huvud­skyddsombud på Tjänste­tandläkarnas lokalavdelning i Stockholm.

Nu har utbildning av tand­sköterskor kommit igång i Stockholms län. Till hösten blir det till exempel fem utbildningsstarter med sammanlagt omkring 170 studenter på olika platser länet. De tar examen runt årsskiftet 2019/2020. Yrkes­högskolan har också beviljat fler utbildningsstarter efter det. Som det ser ut i dag kommer ytterligare cirka 300 nya tandsköterskor att utexamineras i omgångar fram till årsskiftet 2021/2022.
– Men det tar tid för dem att jobba upp kompetensen som behövs. Det är inte helt lyckat efter­som Stockholm också har många yngre tandläkare som skulle behöva bättre stabilitet i form av erfarna sköterskor, säger Chaim Zlotnik.

Journaler utanför arbetstid

Samtidigt blir det fler patienter i Stockholms län och för att möta patienttrycket lägger folktandvården om scheman.
– Organisationen har slimmats. Assistanskvoten har minskats och det blir sårbart om tandsköterskor är sjuka ­eller hemma med sjuka barn, eller om de saknar kapacitet för att de är nya. Det blir svårt att hinna. Många tandläkare motverkar risken för bristande patient­säkerhet genom att till exempel skriva journaler utanför arbetstid. And­ra väljer att inte ut­föra avancerad vård, till exempel protetik och endodonti, om de inte vet vad de får för assistans för dagen, berättar han.
Det kan leda till stress och osämja och blir till slut ett arbets­miljöproblem.

”Man måste anpassa arbetssättet efter det laget som finns.”

I Norrbotten är det framför allt bristen på tandläkare som är problematisk. Det finns också en viss brist på tandhygienister i hela länet och på tandsköterskor främst i inlandet.
– Vi har startat en lokal tandsköterskeutbildning i Luleå som har lockat många från länet, så det är en ljusning på den fronten, säger Tomas Josefsson, tandvårdschef i Norrbotten.

För att minimera begränsningarna som ständig personalbrist innebär, har tandvården börjat jobba på ett annat sätt i Norrbotten.
Teamen kan bestå av upp till sex, åtta personer, varav ­flera tandsköterskor och ett par ­hygi­en­ister. När det är flödespass har tandläkarna inga egna patienter inbokade, utan patienterna får tid hos tandhygienister eller tandsköterskor. Tandläkarna går runt och hjälper till. Målet är att så långt som möjligt färdigbehandla patienterna i samband med undersökningarna så att de inte behöver boka nya tider. Det blir mycket mer tidseffektivt så.
– Man måste anpassa arbetssättet efter det laget som finns. Det är sårbart att jobba gammaldags med en tandläkare och en sköterska. Jobbar man i stället i ett större lag blir patientgenomströmningen enormt mycket större, och tandläkarna upplever det som mindre stressande, säger Tomas Josefsson.
Janet Suslick