Tandläkarna vill ha kvar fri prissättning

Den pågående utredningen om jämlik tandhälsa har fått ett utvidgat uppdrag. Ett nytt eller justerat statligt högkostnadsskydd ska utredas och förslag på alternativa modeller ska presenteras.
Det nya högkostnadsskyddet ska stärka skyddet mot höga tandvårdskostnader, gynna en regelbunden och förebyggande tandvård samt uppnå en mer jämlik tandhälsa och ett mer resurseffektivt tandvårdssystem, skriver socialdepartementet i ett tilläggsdirektiv.
Farhågor och förhoppningar
Vilka farhågor och förhoppningar har Chaim Zlotnik, ordförande i Tjänstetandläkarna och Patrik Andrén, ordförande i Tandläkare – Egen Verksamhet (TEV) inför utredningen om jämlik tandhälsa efter det senaste tillägget från regeringen?
– Från Tjänstetandläkarnas sida har vi under många år varit av den uppfattningen att tandvårdsstödet ska vara utformat så att patienternas kostnad för tandvård hamnar på samma nivå som övrig hälso- och sjukvård. Av det skälet är vi i grunden positiva till tilläggsdirektivet, säger Chaim Zlotnik.
Däremot är han förvånad över att utredningen ska vara klar redan 1 mars 2021. Tiden kan bli för knapp, befarar han.
– Vi känner också en oro över att tilläggsdirektivet inte innehåller några anvisningar kring fortsatt fri prissättning och fri etableringsrätt som vi anser är grundläggande faktorer för att uppnå kostnadstäckning inom tandvården. Genom att säkerställa dessa förutsättningar undviker man risken att komma tillbaka till den situation som vi hade när tandvården var underfinansierad.
Chaim Zlotnik betonar vikten av en bra arbetsmiljö för anställda tandläkare och goda förutsättningar för exempelvis kompetensutveckling.
– Det är på så sätt vi kan utföra tandvård av god kvalitet, säger han.
”Patienterna kan förlora”

Patrik Andrén, ordförande i TEV, befarar att patienterna kommer att förlora på förändringar i tandvårdssystemet.
– Vår farhåga är att utredningen ska äventyra ett väl fungerande statligt ersättningssystem som bidrar till en god tandhälsa och ger ett ekonomiskt stöd vid mer omfattande vårdbehov hos majoriteten av befolkningen.
– Vi bör under inga omständigheter byta det befintliga systemet till en modell liknande den inom hälso- och sjukvården, säger han.
Vill se riktade insatser
Han ser dock att delar av befolkningen riskerar att komma i kläm med dagens system.
– Det är inte bara socioekonomiskt utsatta grupper och nyanlända svenskar utan grupper inom den kostnadsfria barn och ungdomstandvården och den landstingsfinansierade tandvården för särskilda grupper. Många vårdgivare hanterar dessa grupper på etiska grunder men med sviktande vårdekonomi.
Patrik Andrén vill se riktade insatser mot utsatta individer snarare än schabloniserade grupper – både i tandvården och i övriga hälso- och sjukvård.
Läs mer om tilläggsdirektivet och utredningen i Tandläkartidningens artikel ”Förslag att tandvård ska bekostas mer kollektivt”.