Tjänstetandläkarna vill utreda gemensamt tandläkarförbund

Tjänstetandläkarnas styrelse har beslutat att genomföra en förstudie om en möjlig sammanslagning av Sveriges Tandläkarförbund och de nuvarande riksföreningarna till en gemensam organisation.

Syftet med studien är att analysera vilka möjligheter en sådan organisationsförändring skulle kunna skapa, men också att identifiera risker och argument mot en förändring.

– Vi ser att det finns mycket att vinna på att göra saker gemensamt, säger Chaim Zlotnik, ordförande för Sveriges Tandläkarförbund och Tjänstetandläkarna.

Han menar att de olika delarna av förbundet successivt närmat sig varandra, både organisatoriskt och i sakpolitiska frågor.

Tandvårdsmarknaden har förändrats kraftigt sedan dagens organisationsstruktur med riksföreningar som samverkar inom en gemensam professionsorganisation, Sveriges Tandläkarförbund, växte fram 1990. Efter att Privattandläkarna ombildades till en branschorganisation årsskiftet 2011–2012, bildades föreningen Tandläkare – Egen Verksamhet (TEV) som ny riksförening inom Sveriges Tandläkarförbund.

– 1990 var ungefär hälften av tandläkarna inom Sveriges Tandläkarförbund egenföretagare och hälften anställda. I dag är omkring 80 procent av de yrkesverksamma tandläkarna inom Sveriges Tandläkarförbund anställda, säger Susanna Magnusson, kanslichef för Tjänstetandläkarna.

I en tid där branschen förändras och mindre kliniker har köpts upp av större aktörer och kedjor tagit allt mer av marknaden har förutsättningarna för yrkeskåren blivit annorlunda.

En sammanslagning skulle enligt företrädarna kunna ge både organisatoriska och ekonomiska fördelar.

– Vi har egna hemsidor, egna telefonväxlar och separata administrativa funktioner i dag. Det är rimligt att ställa sig frågan om det är det mest effektiva sättet att bedriva verksamheten, säger Susanna Magnusson.

Diskussionen förs samtidigt som medlemsutvecklingen förändrats. Antalet yrkesverksamma medlemmar minskade mellan 2024 och 2025 och har ännu inte återhämtat sig till tidigare nivåer. Därtill lämnar många medlemmar yrkeslivet för pension, samtidigt som en del egenföretagare väljer att sälja sina kliniker och fortsätter som anställda tandläkare.

Är förändringen i grunden en anpassning till ett minskat medlemsengagemang?

– Jag skulle inte beskriva det som ett svar på minskat medlemsengagemang. För mig handlar det framför allt om att skapa en starkare organisation som kan företräda tandläkarkåren i kontakten med politiker och myndigheter, säger Chaim Zlotnik.

– Vi behöver se över hur vi organiserar oss för att kunna ge bra medlemsservice, använda resurserna effektivt och fortsätta vara en stark organisation för så många tandläkare som möjligt, säger Susanna Magnusson.

Hon säger att medlemsavgiften är en viktig fråga för många medlemmar och att organisationerna behöver se över hur resurserna används.

– Det blir enklare att driva verksamheten om det bara finns ett förbund. Sveriges Tandläkarförbund är dessutom ett välkänt varumärke, säger Susanna Magnusson.

Riksföreningarna står varandra närmare politiskt i dag än tidigare och hittar allt fler gemensamma frågor.

– Samtidigt finns det skillnader mellan anställda tandläkare och egenföretagare. I de stora professionsfrågorna behöver vi tala med en samlad röst. Alla behöver inte tycka likadant, men diskussionen bör föras inom familjen och vi bör stå enade även när vi inte är överens i alla frågor, säger Chaim Zlotnik.

Han beskriver en sammanslagning som en symboliskt viktig fråga.

– Det finns ett värde i att vi samlas under samma hatt. Jag tror att många yngre tandläkare vill se att vi kan samverka.

– Framför allt behöver vi bestämma oss för vad vi vill vara för organisation. Vill vi vara ett fackförbund och professionsförbund där det också finns plats för egenföretagare? Det är en central fråga i organisationsutredningen. Vi behöver titta både på vad vi ska vara och hur vi ska organisera oss, säger Susanna Magnusson.

Hur ett eventuellt gemensamt förbund skulle styras är ännu inte klart. Enligt Susanna Magnusson är det en av de frågor som förstudien ska belysa.

– Man skulle kunna tänka sig att det bara finns en styrelse, men det finns också de som anser att de nuvarande styrelserna bör finnas kvar i någon form. Det är för tidigt att säga hur det skulle se ut, säger hon.

Chaim Zlotnik bedömer att ett framtida förbund sannolikt skulle innehålla olika avdelningar eller verksamhetsgrenar för att fånga upp olika medlemsgruppers behov.

– Det kommer förmodligen att finnas olika ingångar för olika frågor och perspektiv. Jag tror att en framtida organisation på många sätt kommer att likna dagens förbund, säger han.

Men något beslut om en sammanslagning har inte fattats, och både Chaim Zlotnik och Susanna Magnusson, är överens om att det inte ska göras till varje pris.

– Om utredningen visar att det finns betydande problem eller att många medlemmar motsätter sig förändringen ska vi naturligtvis ta hänsyn till det, säger Chaim Zlotnik.

En fråga som utredningen ska belysa är hur olika medlemsgruppers intressen kan tas till vara i en eventuell ny organisation.

– Vi vill inte bygga in konflikter i organisationen. Det finns olika intressen mellan anställda tandläkare och egenföretagare som vi måste förstå och hantera på ett bra sätt, säger Susanna Magnusson.

Vad skulle bli annorlunda för en enskild tandläkare om förslaget blir verklighet?

– I praktiken blir det antagligen ingen större skillnad, en förhoppning är att vi inte behöver höja avgifterna på samma sätt som vi kanske blivit tvungna till om vi inte såg över den ekonomiska strukturen, säger hon.

Förstudien ska vara klar den 15 november och genomförs av Anders Printz på Printz Anders AB. Därefter ska resultaten diskuteras inom organisationerna. Enligt Susanna Magnusson innebär Tjänstetandläkarnas majoritet i förbundsstyrelsen att föreningens ställningstagande i praktiken blir avgörande för om en omorganisation ska genomföras.