Utan register famlar vården i blindo

Vid symposiet ”Jämförelser tar död på myterna” framkom det att antalet kliniker och organisationer som anslutit sig till SKaPa-registret ökar ständigt. Och den information som finns tillgänglig i registret är mycket omfattande.
Men registret är hela tiden i utveckling, och allt mer data kommer att kunna tas ut framöver.
– Utan ett fungerande register är det omöjligt att veta att de insatser som görs inom tandvården också resulterar i den bästa vården för patienterna. Men forskningen kan också dra nytta av registret, framhöll registerhållare Hans Östholm.
Många Praktikertjänstanslutna kliniker är anslutna till SKaPa. Ett problem är dock fortfarande att journalsystemen inte fungerar ihop med registret. Förhoppningsvis kommer detta att kunna lösas inom en inte allt för lång tid.
Ann-Christine Ericsson från Praktikertjänst påpekade att det inte alltid känns bekvämt att jämföra sin kliniks resultat med andras.
– Men man måste vara ödmjuk och våga utmana både sig själv och andra för att utveckla verksamheten, sade hon, och påpekade samtidigt att det vid varje jämförelse också handlar om att göra rätt jämförelser.
– Kliniker kan ha olika slags patienter, vilket naturligtvis inverkar på resultatet, exempelvis den socioekonomiska sammansättningen i området.
Ola Fernberg, chef för verksamhetsutvecklingen vid folktandvården i Örebro, framhöll att det inte räcker med att tro att man utför rätt åtgärder; man måste kunna mäta utfallet.
– Det är lätt att säga att man ska arbeta smartare, men för att kunna göra det måste man ha fakta att stå på. Risken finns att man från ledningens sida ser för mycket på att skära i kostnader och öka pressen på medarbetarna, men det leder bara bakåt. Genom att ha relevanta data att utgå ifrån kan resurserna sättas in där de behövs, sade han, och tog exemplen patienter i socioekonomiskt utsatta områden och olika ålders- och riskgrupper.
Björn Lundberg driver en Praktikertjänstansluten klinik i Visby. För några år sedan bestämde man att ansluta sig till SKaPa, vilket han och de övriga på kliniken inte har ångrat.
– Tidigare hade vi inte någon ordentlig koll på hur vi lyckades med våra behandlingar, men nu har vi börjat utvärdera resultaten. Bland annat kommer vi framöver att arbeta mer än tidigare med riskgruppering. Vi har blivit mer medvetna i våra behandlingar och ser att registret kommer att hjälpa oss i verksamhetsutvecklingen, sade han.
Att få in korrekta data i registret är A och O. Det framhöll Dan Ericson, professor i kariologi. Enligt honom finns mer att göra inom det området; om data inte registreras på samma sätt av alla går de inte att jämföra.