Annons

Annons

Träff i grupp botar rädsla

Birgitta Mossberg, tandläkare vid Folktandvården Norrstrand, ville hjälpa tandvårdsrädda. Hon hämtade inspiration från en modell som används för flera diagnoser inom sjukvården. Det blev både lyckat för patienterna och billigt för folktandvården.

Trots ökad kunskap om tandvårdsrädsla är det många som inte får den hjälp de behöver för att bemästra eller bli fria från sin rädsla. Detta resulterar i sin tur i att de i det längsta undviker att gå till tandläkaren.
Birgitta Mossberg, som ofta mött patienter med dessa problem, har under åren själv försökt förkovra sig på olika sätt för att bli bättre på att ta hand om dessa patienter, bland annat genom kurser i psykologi, hypnos och kognitiv beteendeterapi, KBT.

Birgitta Mossberg Arbete: Tandläkare vid Folktandvården Norrstrand, Karlstad. Utbildning: Tandläkarexamen 1976 i Göteborg. Bor: Karlstad. Familj: Man och två utflugna barn. Foto: Øyvind Lund

Birgitta Mossberg
Arbete: Tandläkare vid Folktandvården Norrstrand, Karlstad.
Utbildning: Tandläkarexamen 1976 i Göteborg.
Bor: Karlstad.
Familj: Man och två utflugna barn.
Foto: Øyvind Lund


– Visst finns det många duktiga kolleger, men generellt behöver kunskapen bli bättre ute på klinikerna om hur man tar hand om och hjälper tandvårdsrädda, säger Birgitta Mossberg.

Tar vara på kunskap

Under resans gång fick hon upp ögonen för den så kallade ”patient- och närståendeutbildning” som används inom sjukvården för att stötta patienter med olika diagnoser, men också för att stötta deras närstående. Följden blir också att vårdpersonalens kunskap höjs. Men det viktigaste är att ta vara på den kunskap som patienterna har om sina problem.
– Patienterna vet mer om tandvårdsrädsla än några andra, säger Birgitta Mossberg.
Efter att ha presenterat sin idé om hur hon med stöd av andra kompetenser skulle gå till väga fick hon klartecken från tandvårdsledningen att förverkliga detta som ett försöksprojekt.
Modellen som användes för tandvårdsrädda i projektet bygger på att patienterna valdes ut bland dem som fanns listade på kliniken och tillfrågades om de ville vara med. Grupperna kom att bestå av fyra–fem patienter samt en tandläkare, Birgitta Mossberg, en psykolog, en kurator samt en sjukhusbibliotekarie, som förde minnesanteckningar. Närstående till patienterna fick också delta.
Deltagarna träffades i sjukhusbiblioteket eftersom det är en neutral plats. Tre till fyra träffar på cirka två timmar vardera hölls. Kursen var kostnadsfri.

Patienternas förslag

Fokus låg dels på att ge deltagarna mer kunskap om problematiken kring tandvårdsrädsla, det vill säga de psykologiska och biologiska faktorer som kan spela in och dels, och kanske främst, på patienternas egna berättelser och upplevelser av problemet. Patienterna fick också information om vad tandvården kan erbjuda för stöd för att de ska våga besöka tandvården, exempelvis att få hjälp via KBT, hypnos, lugnande medel och sövning samt för- och nackdelar med respektive.
Viktigt var att patienterna själva fick lämna förslag på vad kurstillfällena skulle innehålla och vilka resurspersoner som skulle bjudas in.
– Att endast fyra–fem patienter samt i vissa fall närstående, deltog i varje grupp beror på att det är lättare att få igång samtal om antalet deltagare begränsas. Att skapa en dialog som ger förutsättningar för lärande var viktigt, förklarar Birgitta Mossberg, och tillägger:
– För många är det väldigt svårt att tala om sin rädsla. En liten grupp ger den trygghet som kan behövas för att våga öppna sig.
Deltagarna fick också besöka kliniken för att i olika steg närma sig och kunna bemästra sin rädsla.
– Att exempelvis se bedövningssprutan tyckte många var otäckt, men de förklarade samtidigt att det var bra att kunna erkänna att man var rädd.

Har gjort skillnad

Den utvärdering av projektet som gjordes visar att det har gjort skillnad för patienterna och de anhöriga. För det första var de glada över att någon brydde sig om att försöka hjälpa dem. Men framför allt visade utvärderingen att patienterna fick hjälp med att förstå och bemästra sin rädsla. Det framkom dock att det hade varit bättre om de fått gå kursen innan problemen hade eskalerat.
De som deltog blev tryggare, färre lämnade återbud inför tandvårdsbesök och färre uteblev helt.
Tandvårdsledningen ser en möjlighet att starta liknande verksamhet framöver.
– Projekt bygger på ett samarbete mellan flera aktörer inom sjukvården och tandvården. Vi ser en stor potential i metoden och värnar om denna patientgrupp som inte har så mycket annat stöd att ta till. Vi planerar för att starta grupper på olika platser i Värmland under kommande år. Då har vi också för avsikt att följa upp gruppdeltagarna på längre sikt för att få reda på om deras relation till tandvården förändrats och om denna form av stöd har någon långsiktig effekt, säger Elisabeth Wennerberg, koordinator vid folktandvårdens stab.
– Jag hoppas verkligen att det blir så. Projektet blev lyckat, säger Birgitta Mossberg.

Billigt sätt

Förutom nöjda patienter är det enligt henne ett billigt sätt för folktandvården att locka tillbaka de tandvårdsrädda till klinikerna.
– Jag brinner för detta. Det har gett mig själv oerhört mycket tillbaka. Det är en fantastisk känsla att få hjälpa andra och höra kommentarer som exempelvis från en patient som deltog i projektet och sedan kom till kliniken: ”Nu är jag här och ringde själv för att få en tid.”
Läs även: Patienten: Nu kan jag hantera rädslan bättre

Upptäck mer

Endodontiska infektioner och allmänhälsa

Påvisade samband mellan endodontiska sjukdomstillstånd och allmänsjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom är svaga och osäkra. Åtgärder för att förebygga karies och tandtrauma samt att, när det är påkallat, utföra rotbehandlingar så att förekomsten av endodontiska infektioner minskar motiveras dock väl utifrån ett odontologiskt perspektiv. Ifall frånvaro från endodontiska infektioner också bidrar till en minskad risk för allmänsjukdomar är i dagsläget osäkert.

Kroppen & munnen

Endodontiska spolvätskor och rotfyllningsmaterial

Avsikten med rotfyllning är att förhindra inträngning av bakterier i rotkanalen, liksom näringstillförsel och tillväxt av kvarvarande bakterier i kanalen. Artikeln handlar om instrumenteringstekniker, de vanligaste spolvätskorna samt egenskaper hos kärnmaterial och sealers. Det finns flera kärn- och sealermaterial med olika kemiska och biologiska egenskaper. En tät och fullständig rotfyllning med koronal förslutning och adekvat restaurering är av avgörande betydelse för en lyckad behandling

Okategoriserade

Endodontisk behandling av traumaskadad ök incisiv

En 16-årig pojke har trångställning i båda käkarna och ska utredas inför ortodontibehandlingen. På röntgen uppvisar tand 21 en vidgning av pulparummet samt en apikal radioluscens och en remiss skickas till avdelningen för endodonti. Tanden diagnostiseras som nekrotisk med apikal parodontit och med tillägget intern resorption.

Okategoriserade

Med känsla för hantverket

Sjöholm bestämde tidigt att ägna sitt yrkesliv åt tandvård. Det var ingen slump; hennes pappa arbetade nämligen som tandläkare, och hon själv tillbringade mycket tid på praktiken i unga år, både som tandsköterska, städerska och alltiallo. I samma byggnad låg även ett dentallaboratorium, och det var där hon tyckte att det mest intressanta hände, och...

Okategoriserade