Anställningsavtal kan ge obehaglig överraskning

15 Mar 2012
Dela artikeln
Allt fler nya tandvårdsföretag har startats de senaste åren. Som en följd av detta har fler tandläkare valt att arbeta som anställda. Men vad många inte vet är att det inte finns kollektivavtal på den privata tandvårdsmarknaden, vilket kan visa sig bli en obehaglig överraskning om det uppstår tvister med arbetsgivaren.

Inom den offentligt drivna tandvården finns kollektivavtal mellan Tjänstetandläkarna och arbetsgivarna. Dessa avtal reglerar bland annat sådant som semester, ledighet, sjuk- och föräldraförsäkring, avtalspension och LAS. Kollektivavtalen innehåller ofta generösare villkor än vad som slås fast i olika lagar, exempelvis semesterlagen, lagen om anställningsskydd och arbetsmiljölagen.

Men inom den privata tandvårdssektorn är det varje arbetsgivares avtal som gäller. De som anställs i ett privatföretag är inte alltid medvetna om detta, inte heller vad avtalen innehåller. Det är ofta först när något inträffar som avtalen nagelfars, och det kan visa sig att villkoren inte är så generösa som den anställde har trott.

Susanna Magnusson, ombudsman på Tjänstetandläkarna, får då och då samtal från anställda tandläkare i privatföretag och som hamnat i någon tvist med sin arbetsgivare eller har upptäckt att villkoren i det avtal han eller hon slutit med arbetsgivaren inte är så förmånliga som vid en tidigare anställning.
– Många som har varit offentligt anställda tror att samma villkor gäller inom privattandvården, men så är det inte alltid. Därför är det viktigt att den som funderar på att ta anställning i ett privatföretag också sätter sig in i anställningsvillkoren, säger hon.

Granska avtalet

En tandläkare som hört av sig till Tandläkartidningen och som själv gått från offentlig till privat anställning kallar utvecklingen »rena vilda västern«. »Vissa avtal verkar vara skrivna av Kalle Anka.«
Riktigt så illa är det inte enligt Susanna Magnusson på Tjänstetandläkarna, men det finns all anledning att vara noggrann, läsa igenom avtalsvillkoren ordentligt och ställa frågor till arbetsgivaren så att det blir klarlagt vad som gäller.
– Är tandläkaren medlem i Tjänstetandläkarnas avdelning för privatanställda ställer vi naturligtvis upp med råd, information och all annan hjälp som kan behövas. De som inte är medlemmar i Tjänstetandläkarna får ta diskussionen med sin arbetsgivare, och om inte tvisten går att lösa gå via advokat och kanske i slutänden tingsrätten.

Eftersom tandvårdsföretagen ofta är relativt små kan det i sig innebära problem vid olika tvister.
– Relationen mellan anställda och arbetsgivare blir ofta ganska personlig, och då är det inte så lätt att hantera en tvist för den enskilde, och vi från facket blir ofta involverade, säger hon.

TT vill ha avtal

Tjänstetandläkarna har inte själva träffat kollektivavtal via Almega och Vårdföretagarna, där omkring 650 privatpraktiserande tandläkare med egna företag är medlemmar, och drygt 1 500 tandläkare inom Praktikertjänst. Enligt Vårdföretagarnas stadgar omfattas inte »hos medlem anställd tandläkare…« av de avtal som slutits via Almega. Varför har man då inte slutit avtal med Tjänstetandläkarna för att nå gemensamma villkor? Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna, hänvisar till att stadgarna inte tillåter detta, men i det mejlsvar Tandläkartidningen har fått ger hon inte någon tydlig förklaring till varför stadgarna inte tillåter kollektivavtal annat än att historiskt har de branscher som ingår i Vårdföretagarna haft regler som inte innefattar kollektivavtal. Hon förklarar att frågan ska diskuteras om »behov uppstår«.

Har då Tjänstetandläkarna agerat för att få kollektivavtal inom den privata sektorn? Hade inte detta varit lämpligt för att skapa likalydande anställningsvillkor för de privatanställda?
– Tjänstetandläkarna vill teckna kollektivavtal. Vid flera tillfällen har vi fört samtal om det med Vårdföretagarna, men inte lyckats få gehör för detta. För den enskilde medlemmen som behöver fackligt stöd spelar det däremot ingen roll om vi har kollektivavtal eller inte, det fackliga stödet är detsamma för alla medlemmar.

Text: Mats Karlsson

Dela artikeln
Kollektivavtal – och utan kollektivavtal

Kollektivavtalens villkor kan skilja sig från de avtalsvillkor som gäller för anställda i privata tandvårdsföretag. Här följer några exempel på hur kollektivavtal inom folktandvården är konstruerade och vad som gäller utan kollektivavtal. Naturligtvis finns arbetsgivare inom den privata sektorn som tillämpar avtal som överensstämmer med kollektivavtalen, i vissa fall kan de till och med vara bättre.

Semester

Kollektivavtal:
Till och med 39 års ålder gäller 25 semesterdagar. Från 40 års ålder 31 dagar, och från 50 års ålder 32 dagar.
Utan kollektivavtal:
Enligt semesterlagen 25 dagar oavsett ålder.

Övertid

Kollektivavtal:
Heltidsanställd har rätt till kompensation under förutsättning att övertidsarbetet är beordrat i förhand eller har godkänts i efterhand. För enkel övertid, det vill säga 2 timmar före eller efter ordinarie arbetstid, ges kompensation för varje timme med en och en halv timmes ledighet. För kvalificerad övertid, tid utöver enkel övertid, är kompensationen två timmar.
Utan kollektivavtal:
Ersättningen är oreglerad.

Föräldraledighet

Kollektivavtal:
Under 270 dagar kompletterar avtalet ersättningen från Försäkringskassan. Utöver detta tillkommer föräldrapenningsersättning, som är kopplad till inkomsten.
Utan kollektivavtal:
Endast föräldrapenning från Försäkringskassan, vilket innebär 80 procent av lönen upp till drygt 36 000 kronor.

Sjukdom

Kollektivavtal:
Avtalet kompletterar ersättningen från Försäkringskassan under hela sjukdomsperioden. Ersättningen ges utifrån olika nivåer beroende på var i sjukdomsperioden man befinner sig.
Utan kollektivavtal:
För de första 14 dagarna minus 1 karensdag, ges ersättning enligt sjuklönelagen, därefter endast ersättning från Försäkringskassan.

Uppsägning

Kollektivavtal:
För tillsvidareanställd med 1 års anställning är uppsägningstiden 6 månader. Om den anställde själv säger upp sig gäller 3 månader.
Utan kollektivavtal:
LAS gäller. Uppsägning från arbetsgivaren följer en trappa från 1–6 månaders uppsägningstid, där 6 månader gäller efter 10 års anställning. Säger den anställde själv upp sig gäller 1 månads uppsägningstid.

Kommentera artikeln:

Dina åsikter, synpunkter och kunskaper är viktiga för oss men vi vill att kommentarerna håller en god och konstruktiv ton.
Kommentarer till artiklarna förutsätts skrivas i första hand av personer med yrkesmässig anknytning till ämnet.
För att kommentera måste du registrera dig genom att ange ditt namn och din mejladress. Du får vara anonym men tänk på att din kommentar får mer tyngd om du skriver den under ditt riktiga namn. Observera att du själv är ansvarig för det du låter publicera i kommentarsfältet på tandlakartidningen.se.

Observera att du måste klicka på en länk i mejlet som skickas till e-postadressen som du har angivit för att din kommentar ska bli synlig för andra läsare.

Läs tandläkartidningens kommentarsregler

Genom att kryssa för "Jag har läst och förstått villkoren för kommentarinlägg på www.tandlakartidningen.se" godkänner du dessa villkor och förbinder dig därmed att följa dem. Vissa förändringar i villkoren kan komma att göras efter hand.