KD: Mer tandvårdsstöd kräver pristak

Socialminister Jakob Forssmed (KD) är nöjd med det första halvåret efter införandet av tiotandvårdsreformen, eller ”den största tandvårdsreformen på 20 år”, som regeringen har kallat den.

– Det var ju väldigt många som sa att det inte skulle gå men för en tid sedan var jag och tittade på när Margeaux, 88 år, fick två nya kronor och betalade 1 500 kronor i stället för 15 000 som det hade kostat tidigare. Både hon och kliniken, en privat tandläkarmottagning, var glada och nöjda. Kliniken har fått många fler som söker tandvård, säger Jakob Forssmed, socialminister och tandvårdspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Bland politikerkollegorna i de andra riksdagspartierna är det många som nu i rask takt vill bygga ut tiotandvårdsreformen, några till fler grupper, andra till hela befolkningen. För Jakob Forssmed och Kristdemokraterna är det inte lika självklart – först vill man utvärdera den.

– För min del handlar det om att gå igenom reformen, se hur den faller ut och vilka effekter den ger. Vi vill helt klart gärna gå vidare med den, men vi har inte tagit ställning till hur eller vilken grupp som står näst på tur.

Tidigare i våras presenterade Försäkringskassan sin första prognos för reformens kostnader, som ser ut att bli betydligt högre än vad regeringen beräknat. Jakob Forssmed menar att det framför allt speglar ett stort uppdämt behov av tandvård.

– Det är uppenbart att många har ett behov som man nu kan tillgodose och det är i grunden något väldigt positivt. Vi kan ha underskattat de kortsiktiga effekterna av detta, men om vi har underskattat det över tid får vi återkomma till.

Jakob Forssmed försäkrar att tiotandvården inte kommer att begränsas, även om reformen blir dyrare än beräknat.

– Det är ingen som blir utan tandvård, det är rättighetsstyrt och det är i sådana fall staten som får de ökade utgifterna. Och eftersom vi har satt ett pristak i form av referenspriset har vi kostnadskontroll, vilket tidigare tandvårdsreformer har saknat.

Jakob Forssmed och Kristdemokraterna anser dock inte att tandvården ska bli en del av hälso- och sjukvården rent organisatoriskt, men vill liksom resten av de politiska partierna se minskade kostnader för patienterna och ett högkostnadsskydd som mer liknar det i hälso- och sjukvården.

– Vi har en tandvård som jag tycker fungerar väl i många stycken, med ett utbud av olika aktörer som känner sin kundkrets väl och har långa relationer med sina patienter. Där har tandvården ett försteg gentemot sjukvården och det är angeläget att behålla.

Tandvårdsmarknadens mix av stora och mindre vårdgivare är positiv, enligt Kristdemokraterna och den fria etableringsrätten i grunden bra och något man vill behålla. Vad gäller den fria prissättningen ser Jakob Forssmed framför sig att fler grupper på sikt kommer att omfattas av tiotandvårdsreformen, och att prissättningen där kommer att få ett tak.

– Jag vill inte säga att all fri prissättning ska bort, men när vi går in med tyngre subventioner kan vi inte göra det och samtidigt behålla fri prissättning. Det visar historien med all önskvärd tydlighet.

Han är också bekymrad över prisutvecklingen i tandvården som ökat kraftigt de senaste åren, vilket bland annat framgår av rapporter från Riksrevisionen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

– Vi har sett en enorm förändring av priserna när stora riskkapitalkoncerner och kedjor går in och köper upp mindre tandvårdsverksamheter och det första de gör är att höja priserna.

Här vill Forssmed se åtgärder som gör det lättare för patienter att jämföra priser innan behandling och lyfter bland annat fram möjligheten att utveckla Tandpriskollen med fler uppgifter om pris och kvalitet.

– Vi vet att patienterna är i underläge och jag tycker man ska känna sig trygg med att man betalar skäliga priser i svensk tandvård. Den prisutveckling vi har sett på tandvårdsmarknaden inger verkligen oro, och jag kommer att ha ögonen på den.

Jakob Forssmed ser också ett behov av att se över hur remitteringen av patienter från Folktandvården till privata utförare fungerar i regionerna. Han uppger att han har indikationer på att vidareremitteringen är ”väldigt restriktiv” i vissa regioner, och att patienter därför får vänta omotiverat länge på behandling.

– Jag har fått det till mig att det inte fungerar överallt, utan att man är väldigt njugga med att använda den kapacitet som finns. Jag är beredd att utreda hur det skulle kunna se ut med ett regelverk där man, om man inte ger behandling inom en viss tid, måste remittera vidare till andra behandlare.

Under mandatperioden och med Jakob Forssmed som kristdemokratisk socialminister har regeringen skärpt kontrollen av tandvårdsmarknaden, bland annat med krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) för att bedriva privat tandvård. Tillståndsansökan och handläggningstiden hos myndigheten har kritiserats av framför allt privata vårdgivare för att vara dels för komplicerad, dels för lång.

Jakob Forssmed är själv inte nöjd med myndighetens handläggningstider och påpekar att han vid två tillfällen under våren kallat till sig Ivo:s generaldirektör för att höja tempot i hanteringen. Nyligen gav regeringen också Socialstyrelsen i uppdrag att förtydliga vilka krav som ska gälla vid tillståndsansökan och hur de kan anpassas efter vårdgivarens storlek.

Har Ivo varit för nitiska i tillståndsprocessen?

– Det är svårt att säga för vi har inte sett så många avgöranden från Ivo än. Men det jag har framfört är att vi behöver ha ett högt tempo i handläggningarna.

Enligt myndigheten själv är målsättningen att det inte ska ta mer än fyra månader från en tillståndsansökan till beslut. Något besked om vilken handläggningstid han anser vara acceptabel ger dock inte Jakob Forssmed.

– Varje dag som går är ett problem eftersom det för nystartade verksamheter innebär uteblivna intäkter. Jag uppfattar att Ivo ska förenkla för de som söker tillstånd genom att tidigt förtydliga vad som krävs och som ska lämnas in, för att underlätta sin egen handläggning och för näringsidkarna.

Det senaste året har också Försäkringskassan fördubblat sin kontrollverksamhet av det statliga tandvårdsstödet, och den 1 juli införs en sanktionsavgift för vårdgivare som medvetet, eller omedvetet, begärt och fått för mycket ersättning från tandvårdsstödet.

Enligt Försäkringskassans senaste skattning gällande år 2022 uppgick de felaktiga utbetalningarna från tandvårdsstödet till cirka 785 miljoner, vilket motsvarar 11 procent av hela tandvårdsstödet. Jakob Forssmed anser att den ökade kontrollen och tillsynen av tandvården som nu görs är nödvändig.

– Om det räcker eller inte får framtiden utvisa men vi är på en bättre plats i dag än för fyra år sen.

Tillgången till tandläkare och tandvård är fortfarande ojämnt fördelad över landet. Jakob Forssmed lyfter bland annat fram kommuntypstillägget, som ger högre ersättning i områden med svag tandvårdsförsörjning, som ett sätt att försöka få fler tandläkare att etablera sig där. Att utbilda fler tandläkare kan möjligen också vara en del av lösningen, men i sådana fall på sikt, säger han.

– Jag tror att vi kan göra mer genom att använda den tandvård och kapacitet vi har. Även om man skulle utbilda fler med start nu tar det många år innan de är ute i verksamheterna.

För lärosätena är behovet emellertid primärt inte fler studenter, utan fler lärare. I flera artiklar i Tandläkartidningen har företrädare för tandläkarutbildningarna lyft frågan om kompetensförsörjning och bristen på disputerade lärare. Jakob Forssmed nämner inga specifika åtgärder för att lösa lärarbristen, men lyfter fram regeringens forskningssatsningar, som enligt honom kan underlätta kompetensförsörjningen.