En blåslampa i baken
Tandläkarutbildningarna förbereder sig redan nu för utredningen av skolorna som påbörjas i vår. Foto: Lasse Mellquist, Colorbox.

En blåslampa i baken

8 nov 2012
Dela artikeln
Landets fyra tandläkarutbildningar ska utredas av Högskoleverket. Det fungerar som en blåslampa i baken på skolorna.

Nästa år börjar Högskoleverket utvärdera tandläkarutbildningarna i Sverige. Först under vårterminen håller Högskoleverket upptaktsmöte, men redan nu förbereder tandläkarhögskolorna sig.
– Det känns stimulerande, tycker Stein Björkman, programdirektor vid Karolinska institutet och ansvarig för utvärderingen av tandläkarprogrammet på Karolinska institutet (KI).

– Förhoppningen är att vi ska få en objektiv bedömning av utbildningarna och att det mynnar ut i något positivt. Feedback från utomstående kan leda till bättre kvalitet. Det är bra att tvingas reflektera över sin egen utbildning, det är lätt att bli hemmablind, säger han.

Ett orosmoment är vad konsekvenserna blir om någon utbildning skulle bedömas ha bristande kvalitet.
– Det har sagts att utbildningar som har hög kvalitet ska belönas, men frågan är vad som händer med dem som har bristande kvalitet. Tillskjuts det extra resurser för att höja kvaliteten?
Risken är att utbildningen i stället läggs ner.

Examensarbetena kommer att stå i fokus vid utvärderingen av tandläkarutbildningarna. Därför har de som ansvarar för examensarbetena i Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö träffats och tagit intryck av varandras kvalitetsarbete.

Likvärdiga examensarbeten

I hela landet är det uppåt 300 tandläkarstuderande per år som påbörjar examensarbetet, som pågår under flera terminer. Huvudhandledarna ska vara disputerade lärare eller forskare. Det innebär att de allra flesta vid tandläkarhögskolorna som har kompetensen handleder ett antal studenter samtidigt.

Stein Björkman anser att examensarbetena vid de fyra skolorna i princip är likvärdiga. Det finns en normalfördelning, men överlag anser han att de är av hög kvalitet med tanke på att tandläkarutbildningen är en yrkesutbildning.

Självutvärderingar förbereds

Högskoleverkets granskning baseras även på en självutvärdering som varje skola skriver. Vad som ska ingå definieras närmare av Högskoleverket först under vårterminen, och skolorna har sedan ett par månader på sig att skriva sina rapporter. Men redan nu förbereder man sig på skolorna.

Det finns 15 stora mål i högskoleförordningen för tandläkarexamen. Uppnår studenterna dem? På KI tittar man nu igenom kursplanerna för att se var de finns med.
Målen delas upp på tre områden:

  • kunskap och förståelse
  • färdighet och förmåga
  • förhållningssätt och värderingsförmåga.

– Kunskap och förståelse kan till stor del inhämtas teoretiskt och beskrivas i text. Färdighet och förmåga tränas och visas i den kliniska situationen, och går också många gånger att mäta och beskriva. Men tandläkarutbildningen handlar mycket om att lära studenterna ett förhållningssätt och utveckla deras värderingsförmåga. Det är svårare att beskriva i en kursplan eller självutvärdering, säger Stein Björkman.

Övning ger färdighet

För att självutvärderingen ska bli så bra som möjligt, tränar ett antal personer vid KI:s tandläkarutbildning på att skriva självutvärderingar.
– Vi hoppas kunna få en viss vana. Det handlar om att hantera språket på ett sätt som ger en rättvis bild av vår utbildning, säger Stein Björkman.

Studenterna tas också med i utvärderingsprocessen.
– Feedback från studenterna är en rik källa att ösa ur när det gäller att utveckla programmet, tycker han.

 

Så gick utvärderingen 2005

Högskoleverket utvärderade tandläkarutbildningarna senast 2004 till 2005.

Samtliga utbildningar uppfyllde kvalitetskraven för högre utbildning och målen för tandläkarexamen, ansåg bedömargruppen och konstaterade att de fyra lärosätena hade olika undervisningsprofiler.

  • Malmö högskola arbetade med problembaserat lärande och fick beröm för sin pedagogik.
  • Umeå beskrevs som ett akademiskt utbildningsprogram med mycket klinisk träning.
  • I Göteborg var undervisningen fokuserad på klinisk dialog och självstudier.
  • Karolinska institutet integrerade teori och klinisk träning där patientens behov skulle stå i centrum. Men på KI fanns »en stämning av desillusion« som bedömargruppen ansåg borde åtgärdas.

En hög medelålder på lärarkåren spåddes som ett problem inför framtiden.
Högskoleverket varnade också ganska skarpt för att utbildningarna var för följsamma mot professionen. Utbildning ska förbereda inför framtiden, men med alltför stor följsamhet stannar tiden, ansåg Brita Bergseth, Högskoleverkets projektansvariga.

Läs även: Tandläkarutbildningarna får betyg

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch