Prövotid
Dessa förutsättningar krävs för beslut:
- Oskicklighet vid yrkesutövningen.
- Brott (av en typ som »är ägnat« att påverka förtroendet för yrkesutövaren) i eller i samband med yrkesutövningen.
- Uppsåtligt eller oaktsamt brott mot en regel »av väsentlig betydelse för patientsäkerheten«.
Annan olämplighet. - Sjukdom eller någon liknande omständighet, som exempelvis missbruk som innebär att det kan befaras att yrkesutövaren inte kommer att kunna utöva sitt yrke tillfredsställande.
- Egen begäran om prövotid.
Återkallelse av legitimation
Dessa förutsättningar krävs för beslut:
- Grov oskicklighet; i praktiken oftast missbruk av förskrivningsrätten eller att yrkesutövaren gör sig skyldig till omfattande felbehandlingar.
- Allvarlig brottslighet (i eller utanför yrkesutövningen) som är ägnat att påverka förtroendet för yrkesutövaren.
- Annan uppenbar olämplighet.
- Sjukdom eller liknande omständighet, oftast missbruk.
- Yrkesutövaren har under pågående prövotid på nytt visat sig olämplig att utöva sitt yrke.
- Yrkesutövaren har inte följt den prövotidsplan som fastställts i samband med beslut om prövotid.
- Egen begäran om återkallelse.
- Om en »ursprungslegitimation« har återkallats, det vill säga legitimation i det land där yrkesutövaren först fick sin legitimation.
- Om personen förelagts att låta sig läkarundersökas, men inte gör detta.
- Återkallelse kan också ske utifrån en kombination av det som nämnts ovan.
Indragen förskrivningsrätt
Dessa förutsättningar krävs för beslut:
- Missbruk av rätten att förskriva narkotiska läkemedel, andra särskilda läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit.
- Egen begäran om återkallelse.
Socialstyrelsen vässar klorna
När den nya patientsäkerhetslagen infördes i januari i år skulle mer krut läggas på att identifiera yrkesutövare som utgör en risk för patienternas säkerhet och dessa skulle i större utsträckning kunna få prövotid. Ett ord byttes ut i lagens skrivning; tidigare stod det att prövotid under vissa förutsättningar kan beslutas, nu har detta ord bytts ut mot ska. Dessutom har det införts en regel om att en prövotidsplan ska fastställas om man tror att det kan hjälpa en yrkesutövare att komma till rätta med de problem som har lett till prövotiden. I övrigt innebär den nya lagen inga större förändringar utan endast att tidigare praxis har skrivits in i lagtexten. Det är fortfarande Socialstyrelsen som gör anmälan om prövotid, indragen förskrivningsrätt och delegitimering.
HSAN krympte
Samtidigt som lagen trädde i kraft flyttades hanteringen av patientanmälningarna över till Socialstyrelsen, och HSAN:s roll begränsades till hanteringen med att utreda och fatta beslut i ärenden som handlar om prövotid, indragen förskrivningsrätt och delegitimering. Medan Socialstyrelsens organisation växte krympte HSAN:s till en ordförande och två handläggare. Själva ansvarsnämnden finns kvar, och tandläkaren och riksdagsledamoten Lars Tysklind och privattandläkare Henrik Toremalm deltar oftast när det är fall som handlar om tandvård.
Har då detta ordbyte till ska lett till att hsan fått fler ärenden på sitt bord? Inte ännu, enligt Aud Sjökvist, HSAN:s ordförande. Enligt henne är ordbytet bara en semantisk krumelur; redan tidigare fanns möjlighet att identifiera och anmäla de olämpliga yrkesutövarna och ge dem prövotid.
Tid att bygga organisation
Första halvåret i år skickade Socialstyrelsen över 13 ärenden till hsan, jämfört med 78 under hela förra året. Och det beror enligt Aud Sjökvist inte på att yrkesutövarna arbetar så mycket patientsäkrare eller att färre drabbas av sjukdom eller har missbruksproblem.
– Orsaken är att det tog tid för Socialstyrelsen att bygga upp sin nya organisation, förklarar hon.
Lena Renman, sektionschef på Socialstyrelsen, håller med om att organisationsförändringen har påverkat handläggningstiderna.
– Grövre fall och där det kan bli fråga om att skicka över ärendena till hsan prioriteras, säger hon, och tillägger:
– Hittills har det som sagts inte blivit så många, men i takt med att den nya organisationen har trimmats in kommer antalet att öka.
Om ordbytet från kan till ska har inneburit en mer skärpt hållning i utredningsarbetet är det enligt Lena Renman för tidigt att säga.
Prövotid – detta händer:
Socialstyrelsen skickar över en begäran om prövotid till hsan för beslut. Med denna begäran finns också ett förslag till prövotidsplan, som beskriver vilka villkor som yrkesutövaren måste uppfylla under prövotiden, exempelvis att genom läkarintyg och prover visa att han eller hon är fri från sitt missbruk eller om det är fråga om psykisk sjukdom visa genom läkarintyg att han eller hon är frisk. Det kan också vara fråga om att personen måste förkovra sig i yrket. Detta ska också kunna styrkas.
Efter att hsan fått in ärendet får den anmälde möjlighet att yttra sig, likaså Socialstyrelsen över den anmäldes yttrande. HSAN:s medicinska handläggare gör därefter sin bedömning. Om det behövs tar HSANin extern expertis för en bedömning.
Beslutar HSAN:s nämnd om prövotid – den är tre år – får Socialstyrelsen information om detta.
Under dessa tre år träffar Socialstyrelsen yrkesutövaren, första året kanske tre, fyra gånger, sedan någon gång varje år, för att se om de krav som finns i prövningstidsplanen har uppfyllts.
Handlar det om indragen förskrivningsrätt får man prövotid på grund av att man varit oskicklig vid sin yrkesutövning, genom att skriva ut för mycket. Prövotiden kombineras då ibland med indragen förskrivningsrätt, om det är så illa att ett missbruk av rätten bedöms föreligga – men inte så illa att hela legitimationen ska återkallas.
Om hsan gör bedömningen att Socialstyrelsen genom sin anmälan och de bevis som åberopas till stöd för denna har visat att det finns grund för att ge en yrkesutövare prövotid fattar nämnden beslut om det och fastställer en prövotidsplan. Om yrkesutövaren inte följer denna plan är detta grund för att återkalla hans eller hennes legitimation.
Delegitimering –detta händer:
Socialstyrelsen skickar anmälan till HSAN för prövning. Den anmälde får möjlighet att yttra sig över anmälan, liksom Socialstyrelsen över yrkesutövarens yttrande. HSAN utreder ärendet och den medicinska handläggaren gör sin bedömning. HSAN tar in ett kompletterande yttrande från extern expertis om så behövs. Nämnden fattar beslut.
Om yrkesutövaren delegitimeras underrättas Socialstyrelsen om detta. Detta innebär per automatik att förskrivningsrätten upphör. Apoteket underrättas.
Den delegitimerade kan ansöka hos hsan om att få tillbaka legitimationen. För att få den tillbaka krävs att yrkesutövaren har kommit till rätta med de missförhållanden som låg till grund för återkallelsen. Dessutom ska yrkesutövaren uppfylla samtliga de krav som ställs på den som får en legitimation för första gången.
