Han forskar för att förändra världen
Magnus Hakeberg arbetar nationellt och internationellt för att motverka skillnader i oral hälsa. Foto: Marie Ullnert

Han forskar för att förändra världen

Forskaren 11 nov 2016
Dela artikeln
Han vill införa en sockerskatt, bota tandvårdsfobi och förbättra munhälsan hos socioekonomiskt svaga grupper. Forskning är ett sätt att förändra världen för Magnus Hakeberg, professor i odontologisk folkhälsovetenskap.

Magnus Hakeberg är professor i odontologisk folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskning har tre ben: epidemiologi, odontologisk psykologi samt samhällsodontologi.

Magnus Hakeberg Ålder: 62 år. Jobb: Professor i odontologisk folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet sedan 2009. Tidigare jobb: Professor i oral hälsovetenskap vid Hälsohögskolan i Jönköping, sjukhustandläkare inom folktandvården. Utbildning: Tandläkarexamen 1980, doktorsexamen 1992 (om tandvårdsrädda vuxna), specialistexamen i endodonti 2004. Familj: Hustru och tre vuxna barn. Fritid: Tittar på fåglar, cyklar, springer, paddlar kajak, vandrar i fjällen, åker skidor. Foto: Marie Ullnert

Magnus Hakeberg
Ålder: 62 år.
Jobb: Professor i odontologisk folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet sedan 2009.
Tidigare jobb: Professor i oral hälsovetenskap vid Hälsohögskolan i Jönköping, sjukhustandläkare inom folktandvården.
Utbildning: Tandläkarexamen 1980, doktorsexamen 1992 (om tandvårdsrädda vuxna), specialistexamen i endodonti 2004.
Familj: Hustru och tre vuxna barn.
Fritid: Tittar på fåglar, cyklar, springer, paddlar kajak, vandrar i fjällen, åker skidor.
Foto: Marie Ullnert

Den epidemiologiska forskningen utvärderar människors orala hälsa, tandvårdsvanor och attityder till tandvård, bland annat. Han ansvarar exempelvis för den odontologiska delen i kvinnoundersökningen i Göteborg, en populationsstudie som har pågått sedan 1968. Undersökningen ger möjlighet att studera förändringar i befolkningen över tid.

– Med hjälp av data som finns sedan tidigare kan man se att medelålders kvinnor i dag skiljer sig en hel del från de som levde 1968, berättar Magnus Hakeberg.

Ett par exempel: 1968 hade mer än var femte kvinna tandprotes. I dag har nästan ingen det. 1968 rapporterade medelålders kvinnor låg stress i livet, i dag är hög stressbelastning vanligast.

Samlar in nya data

En ny omgång med datainsamling till kvinnoundersökningen i Göteborg startar nu, och tandläkar- och läkarundersökningarna är förlagda till odontologen.

– Fram till sommaren kommer vi att undersöka den orala hälsan hos uppåt 800 kvinnor, berättar han.

Hälsofrämjande insatser och prevention är ett annat område som intresserar Magnus Hakeberg. Hälsopromotion är processen som gör det möjligt för människor att förbättra sin hälsa och livskvalitet genom att öka kontrollen över beteendet och vanorna.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan till exempel användas för att hjälpa patienter att lära sig bättre munvanor och minska risken för karies och parodontit, visar forskning som Magnus och hans medarbetare har gjort.

– Det finns i dag god evidens för att KBT inom tandvården fungerar, säger han.

Forskningen om hälsopromotion är tvärvetenskaplig och görs till stor del i samarbete med psykologer. Även när det gäller tandvårdsrädda patienter är det viktigt med ett tvärprofessionellt samarbete mellan odontologi och psykologi.

– Tandvårdsrädsla är ett vanligt problem. Många tycker att tandvårdskontakter är jobbiga, men när rädslan blir till en fobi är det av avgörande betydelse att ha kontakt med psykologer för KBT-behandling.

“Finns heta känslor”

Samhällsodontologi är det tredje benet i Magnus Hakebergs forskning. Då handlar det främst om jämförelser mellan betalningsmodellerna frisktandvård och taxetandvård, vilka val människor gör och vilka samband som finns med attityder och oral hälsa.

Forskningen visar att patienter som väljer frisktandvården får mer förebyggande tandvård än taxetandvårdspatienter. De är mer nöjda med tandvården och med betalningsmodellen.

Forskningen visar också att risken att patienter som har haft frisktandvård i sex år ska få karies är något lägre än för patienter som har haft taxetandvård, oberoende av socioekonomisk position, ålder, kön och tidigare erfarenhet av karies.

Han tror att en viktig faktor är överenskommelsen mellan patient och vårdgivare. En hypotes han arbetar efter är att kontraktet motiverar patienten.

– Det finns mycket heta känslor kring frisktandvård. Det blir alltid en debatt kring förändringar, men man måste våga göra studier och se hur det fungerar, och det bör finnas utrymme inom svensk tandvård för val av betalningsmodell, tycker han.

Undervisning och klinisk verksamhet är andra delar av Magnus Hakebergs jobb.

Han håller kurser i folkhälsovetenskap och odontologisk beteendevetenskap på tandläkarutbildningen och i samhällsodontologi för tandläkare under specialistutbildning och inom olika landsting. Han handleder också doktorander.

Arbetar kliniskt

En dag i veckan arbetar han kliniskt på folktandvårdens universitetskliniker.

– Jag har tidigare jobbat som sjukhustandläkare och gjorde min doktorsavhandling om tandvårdsrädda vuxna, så förutom endodontiska behandlingar, behandlar jag till stor del tandvårdsrädda patienter, berättar Magnus, som är endodontist.

Varför är ditt jobb betydelsefullt?

– Jag tror att det är viktigt för folkhälsan att vi bedriver seriös forskning inom de här områdena. Att forska har blivit en livsstil också. På ett personligt plan ger det mig mycket att ha så stor variation som det blir när jag forskar, undervisar och jobbar kliniskt.

Magnus Hakeberg arbetar också internationellt för att belysa och motverka skillnader i förekomsten av karies, parodontit och muncancer i olika länder. Han är till exempel med i ”International Centre for Oral Health Inequalities Research and Policy”.

– Sociala faktorer som utbildningsnivå, inkomst och yrke är viktiga för både oral hälsa och allmänhälsa. Vi arbetar globalt, men det finns stora skillnader även inom EU och på en nationell nivå inom Sverige. Ta spårvagnen åt nordost i Göteborg och livslängden skiljer sig minst nio år mellan olika stadsdelar.

Magnus Hakeberg ser nya lagar och finansiella åtgärder som en möjlig väg för att minska ojämlikheter i oral hälsa. Han jobbar till exempel aktivt för en sockerskatt i Sverige.

– Socker är en riskfaktor inte bara för karies utan också för fetma och diabetes. Vi borde införa en sockerskatt som flera andra länder redan har gjort. Även Världshälsoorganisationen WHO föreslår det.

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch