Brist eller balans? Många perspektiv på tandläkarbristen

Det råder brist på tandläkare i 18 landsting och regioner i Sverige, endast två rapporterar en balans mellan tillgång och efterfrågan. Det framgår av en färsk rapport från Socialstyrelsen som beräknar att det saknas omkring 200 tandläkare i landet. Enligt SCB uppger 80 procent av arbets­givarna att de har brist på erfarna tandläkare, och knappt 60 procent upplever också en brist på nyutbildade tandläkare.

God tillgång jämfört med andra

Men tandläkarbristen kan beskrivas på andra sätt. I en krönika den 14 februari ifrågasätter Chaim Zlotnik, ordförande i Sveriges Tandläkarförbund, om det råder tandläkarbrist i generell mening.
Däremot är det brist på tandläkare som söker sig utanför storstadsområdena och utbildningsorterna. Som stöd för sitt resonemang pekar han på att antalet tandläkare per invånare har varit i stort sett konstant de senaste tio åren. Sverige har god tillgång till tandläkare jämfört med andra OECD-länder.

Tandläkarbristen ser olika ut beroende på vilket perspektiv man väljer, och framför allt påverkas alla försök att blicka in i framtiden av att tandvården är en del av ett snabbt föränderligt samhälle. Kalle Brandstedt, utredare på Sveriges Tandläkarförbund, ägnar en del av sin arbetstid åt att analysera bristen på tandläkare.
– Vi har brist på tandläkare men hur stor den är går inte att säga innan man har ringat in vilka behov de ska fylla. Det är svårt eftersom tandvården ska tillgodose både ett kliniskt och ett kundorienterat behov, säger han.
Sverige förändras på sätt som till viss del är förutsägbara. Antalet högutbildade växer, och vi vet att de konsumerar mer tandvård. Samtidigt kommer invandringen med all sannolikhet att fortsätta. Vad det betyder för tandvårdsbehovet beror helt på vilka länder de kommer från.

Ökat antal diagnoser

Vi lever allt längre och fler människor tar läkemedel som kan påverka munhälsan. Både läkemedel vid ADHD och demenssjukdomar kan orsaka muntorrhet, men hur det ökande antalet diagnoser och en ökad läke­medels­förskrivning kommer att påverka tandvårds­behovet är svårt att förutspå.
Det kliniska behovet av tandvård i framtiden är svårt att uppskatta även om man följer hur befolkningens tandhälsa utvecklas. Men det kundupplevda behovet är ännu mer svårfångat och det beror till stor del på att tandvård i hög grad bekostas av patienterna själva.

Ekonomiska resurser

I dag går många människor på undersökning en gång om året och har ekonomiska resurser att välja dyra och tidskrävande behandlingsalternativ. Andra går till tandvården mer sällan och en grupp gör det inte alls. Men det här kan naturligtvis ändras över tid, inkomstutvecklingen i befolkningen kan påverka efterfrågan på tandvård.
Om många låginkomsttagare förbättrar sin ekonomi kan det innebära att en del som i dag väljer bort att gå till tandvården får ekonomiskt utrymme att satsa mer på sina tänder. Omvänt kan en ekonomisk kris skapa en växande grupp människor som inte har råd att gå till tandvården. I en sådan i situ­ation är den avgörande frågan i vilken utsträckning välfärdssystemen kommer att kompensera för utvecklingen.

Vita tandrader

I dag sammanfaller ofta det kliniska och det kundupplevda behovet. Människor vill besöka tandvården så ofta det behövs för att behålla en god tandhälsa. Men en förändrad uppfattning om vad som är god tandhälsa skulle kunna få en dramatisk effekt på det kundupplevda tandvårdsbehovet.
Om ett estetiskt ideal växte sig starkare så att raka och vita tandrader uppfattas som en viktig statusmarkör i stora delar av befolkningen så skulle efterfrågan på tandvård öka radikalt.
– Då kan vi få en situation där människor upplever att tandvården inte tillgodoser deras behov, och det skulle påverka synen på hela tandvårdssektorn, säger Kalle Brandstedt.

Digitala vårdcentraler

Här finns intressanta paralleller till ­hälso- och sjukvården. Att räkna ut svenskarnas vårdbehov vid till ­exempel benbrott eller en viss typ av cancer är förhållandevis lätt. Man vet hur många som drabbas och att alla vill ha vård så att de blir friska. Men inom primärvården finns, liksom i tandvården, ett patientupplevt vårdbehov som komplicerar planeringen och priori­teringarna.
I den välutbildade delen av befolkningen har det vuxit fram en ökad efterfrågan på vårdkontakter vilket riskerar att sluka så mycket resurser att hälso- och sjukvårdens prioriteringar påverkas. Nätläkar­tjänsten Kry och and­ra digitala vårdcentraler har till exempel vuxit mycket snabbt trots att de medicinska behoven inte har ökat. De som använder sådana tjänster är framför allt högutbildade storstadsbor.

Välutbildade konsumerar mer

Tillgänglighet är en viktig faktor. Andelen personer som genomgått en tandvårdsundersökning under de två senaste åren har minskat sedan 2010, och det gäller oavsett utbildningsnivå. Det kan bero på att de har fått bättre tandhälsa, men det är kanske mer troligt att det beror på att tillgängligheten minskat i vissa delar av landet.
– Då måste man fråga sig om den försämrade tillgängligheten beror på att tandläkarna inte räcker till eller om det handlar om hur tandvården är organiserad, säger Kalle Brandstedt.
Något som redan är väl känt är att väl­utbildade konsumerar mer tandvård än människor med kortare utbildning.
– Det kan bero på att de har bättre tillgång till tandvård eftersom de ofta bor i storstadsområden. Men det kan också handla om att de har högre inkomst, prioriterar sina tänder och är bättre kravställare.