Annons

Annons

Brist på utbildade tandsköterskor spås

Runt 600 nya tandsköterskor per år behövs fram till 2019. I år examineras knappt 280, och nästa år bara runt 150.

Svenska Tandsköterskeförbundet räknar med att cirka 6 000 tandsköterskor kommer att behöva rekryteras mellan 2010 och 2019. Det är i genomsnitt 600 per år. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör samma bedömning. Men antalet tandsköterskor som utexamineras nu är mycket färre.
Tandsköterskor utbildas i dag enbart inom yrkeshögskolan. Utbildningen pågår på tio orter: Borås, Eskilstuna, Helsingborg, Järfälla, Kungsbacka, Lindesberg, Malmö, Mariestad, Tranås och Umeå.
Under 2012 examineras drygt 270 tandsköterskor, men 2013 minskar antalet till runt 150.
Hur många som går ut senare är inte klart eftersom fler utbildningar kan beviljas. I dagsläget räknar Yrkeshögskolan med att sammanlagt minst omkring 150 tandsköterskor kommer att ta examen mellan 2014 och 2016, eftersom myndigheten redan har sagt ja till en del utbildningsomgångar.
Eftersom det finns en stor efterfrågan på tandsköterskor finns det fortfarande utrymme för fler tandsköterskeutbildningar med start under 2013 och 2014, enligt Johan Blom, chef på avdelningen för utbildningsfrågor på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Kursplanen följs

Förra året slopades den nationella kursplanen för tandsköterskeutbildningen. Myndigheten för yrkeshögskolan gjorde då bedömningen att den inte hade rätt att meddela föreskrifter om detaljerat utbildningsinnehåll.
I praktiken följs kursplanen ändå. Samtliga tandsköterskeutbildningar som har fått grönt ljus av myndigheten följer kursplanen. Utbildningsgivare som inte vill följa den har fått avslag.
Myndigheten för yrkeshögskolan gör en bedömning från fall till fall om vilka som får statsbidrag och särskilda medel för att ordna utbildningar. Bland annat tar myndigheten hänsyn till branschens krav på kompetens, och branschen förespråkar den före detta nationella kursplanen, förklarar Johan Blom.

Liten konkurrens

Myndigheten för yrkeshögskolan har inte gjort någon samlad bedömning av efterfrågan för tandsköterskor, enligt Ana Andric, omvärldsanalytiker på myndigheten.
Men enligt en prognos som Arbetsförmedlingen gjorde i somras är konkurrensen redan i dag liten i Norrland.
Om fem år kommer det att vara mycket liten konkurrens om tandsköterskejobben i hela landet, enligt Arbetsförmedlingen. Det beror främst på att många tandsköterskor går i pension under de kommande tio åren.

Bristen kan bli stor 2020

Bristen på utbildade tandsköterskor beräknas bli stor i storstadsregionerna år 2020 om inte antalet studieplatser utökas. Det visar en prognos som Statistiska centralbyrån (SCB) gjorde i våras.
I Stockholm beräknas efterfrågan bli 2 100 personer, medan tillgången till utbildade tandsköterskor uppskattas bli 1 300.
I Västra Götalands kommer 2 000 tandsköterskor att behövas, men tillgången blir 1 400.
I Skåne spås också en brist. 1 500 tandsköterskor kommer att behövas, men bara 1 000 med utbildning kommer att finnas, enligt prognosen.
I prognosen räknar man med att antalet som utexamineras är som det har varit de senaste åren. Bristen kan alltså förebyggas om det blir fler utbildningsplatser.

Tre terminer

Tandsköterskeutbildningen är på 300 yrkeshögskolepoäng, vilket motsvarar tre terminer på heltid. Vissa av utbildningarna ges på distans.
Viktiga delar av dagens tandsköterskeutbildning är administration, hygien och assisterande arbetsuppgifter. Kommunikation och bemötande betonades, liksom förebyggande och behandlande tandvård.
Utbildningen innehåller också praktik (lärande i arbete). Poängmässigt omfattade praktiken drygt 25 procent av utbildningen.
Utbildningen omfattar administration och organisation, anatomi, anestesi och farmakologi, material och miljö i tandvården, odontologi, oral hälsa samt vårdhygien och smittskydd.
Ekonomi, systematiskt kvalitetsarbete, ergonomi samt hur risker i arbetsmiljön kan förebyggas ingår också. Även frågor som genus, jämställdhet och etnisk mångfald tas upp.
Läs mer i Arbetsförmedlingens yrkesprognos för tandsköterskor i Sverige eller i Sveriges Kommuner och Landstings rapport ”Här finns Sveriges viktigaste jobb – en rekryteringsprognos för välfärdssektorn”.

Upptäck mer