I rapporten, Framtiden tandvård för barn och unga, gör ekonomiforskaren Mattias Lundbäck en översyn av de ersättningsmodeller som finns i dag, och hur de skulle kunna anpassas till nya förutsättningar i framtiden.
– I dag finns en risk för en tudelning av tandvården i Folktandvård och privata vårdgivare, där barn och unga med dålig tandhälsa tas omhand av Folktandvården. När dessa barn blir fler finns en risk för ekonomiskt underskott i verksamheten, säger Mattias Lundbäck.
Han nämner att åldersgränsen för barn- och ungdomstandvård ska höjas till 23 år, vilket gör att fler omfattas av landstingens ersättningssystem, och att det många i den stora gruppen nyanlända har stora tandvårdsbehov.
Det är i dag stora skillnader mellan de olika landstingens ersättningssystem och det saknas nationella rekommendationer för hur ersättningsmodeller för barn- och ungdomsvård ska utformas.
Merit Lindberg, vd för Privattandläkarna, poängterar att det är en stor ekonomisk risk för en liten vårdgivare att ta sig an barn- och ungdomar, och att dagens system inte är anpassat för unga patienter med stora vårdbehov.
– Det finns en risk att privata vårdgivare inte tar sig an dem, och därmed ställer sig utanför den här delen av tandvården. Det ger en försämrad valfrihet för patienterna. Vi tycker att det i första steget behövs en bättre ersättningsmodell och att det i nästa steg måste tillföras medel för detta, säger Merit Lindberg.
– En möjlig lösning för att jämna ut de ekonomiska riskerna är att kombinera kapitation och åtgärdsersättning, säger Mattias Lundbäck.
Han föreslår en modell där ersättningen delas upp i en fast del, som är lika för alla, och en rörlig åtgärdsbaserad ersättning av samma typ som i vuxentandvården.
Annons
Annons
