Hur tillämpar tandvården tandvårdsstödets regler? För att ta reda på det gör Försäkringskassan slumpmässiga efterhandskontroller. Med hjälp av statistiska metoder väljer myndigheten ut ärenden så att de ger en så bred representation som möjligt av svensk tandvård. Det kallas stratifierade efterhandskontroller.
Försäkringskassan gjorde denna typ av kontroll senast på tandvård utförd 2019. Det blev inga kontroller på den tandvård som utfördes under pandemin 2020 och 2021.
– Vi bedömde att de åren inte skulle vara representativa, förklarar Lars Sjödin, försäkringsodontologisk koordinator på Försäkringskassan.
Det som är nytt för i år är att Försäkringskassan förutom odontologi även tittar systematiskt på ekonomi, alltså vad patienterna har betalat.
– Det har vi inte studerat tillräckligt tidigare, anser Lars Sjödin.
Det statliga tandvårdsstödet beräknas på referenspriset, eller på tandläkarens eller tandhygienistens pris om det är lägre än referenspriset.
– Vi har vid andra kontroller upptäckt att det förekommer att man lämnat rabatter till patienterna men inte rapporterar det rabatterade priset till Försäkringskassan. Det blir då för högt tandvårdsstöd, enligt Lars Sjödin.
Därför kräver Försäkringskassan nu att vårdgivare alltid skickar in uppgifter om vad patienterna har betalat. Vilka underlag som ska skickas in beror på hur patienten har betalat för behandlingen. Om patienten har betalat med kort ska till exempel kontantfakturan eller en annan specifikation som visar priset för varje enskild åtgärd skickas in. Kvittoremsan från kortbetalningen, exempelvis Babskvittot, ska också skickas.
Tre tusen kontroller
Försäkringskassan började begära in underlag på efterhandskontroller 20 februari i år.
– Fram till sommaren kommer vi att ha skickat ut 900 efterhandskontroller om planen håller. Det blir mellan 80 och 100 i veckan. Under hela 2023 kommer vi att skicka ut 2 800 kontroller och i början av 2024 blir det 200 ytterligare, berättar Lars Sjödin.
Sammanlagt blir det 3 000 kontroller, som är det lägsta antalet Försäkringskassan kan ha för att få statistiskt säkra resultat.
Hur många planeras under kommande år?
– Det är inte klart hur vi ska göra med 2023 och 2024 års tandvårdsproduktion. Först ska vi utvärdera hur det fungerar med att göra denna stratifierade kontroll.
Hur mycket extra jobb är det för vårdgivarna/tandläkarna som råkar ut för slumpmässiga efterhandskontroller?
– Om man har koll så innebär det väldigt lite extra jobb med efterhandskontroller. Journal, röntgen, fotografier, tandtekniskt underlag och ekonomiskt underlag ska ju alla ha på sin klinik enligt patientdatalag, bokföringslag, kvittolag med mera.
I hur många fall har ekonomiska felaktigheter uppdagats vid slumpmässiga kontroller hittills i år?
– Vi har hittills fattat beslut i 98 kontroller så vi kan inte säga något än.
Tidigast i maj 2024 har Försäkringskassan klarhet i vad årets granskning av ekonomin i samband med slumpmässiga efterkontroller har gett. Då kan man också jämföra med resultaten från tidigare år.
Kräver tillbaka pengar
När Försäkringskassan upptäcker att tandvårdsstöd har begärts felaktigt kräver myndigheten tillbaka pengarna.
– Upptäcker vi att vårdgivare begärt ersättning för till exempel åtgärder som inte har utförts polisanmäler vi också för bidragsbrott, berättar Lars Sjödin.
”Vi måste begära komplettering i cirka 75 procent av ärendena. Oftast handlar det om ekonomi.”
Ett problem sett från Försäkringskassans perspektiv är att vårdgivare ofta missar att skicka med allt de ska i samband med en efterhandskontroll.
– Det står i brevet vad vi vill ha. Vad vi har upptäckt hittills är att vi måste begära komplettering i cirka 75 procent av ärendena. Oftast handlar det om ekonomi. Det skapar onödigt arbete på tandvårdsklinikerna och hos oss.
Kontrollerar alltid ekonomin
Förutom slumpmässiga efterhandskontroller av tandvården gör Försäkringskassan även riktade efterhandskontroller. Även då granskar Försäkringskassan numera alltid ekonomin.
Hur många riktade efterhandskontroller planeras under kommande år?
– Det kan jag inte svara på, men ”business as usual” tänker jag. När vi inte gör stratifierade kontroller riktar vi in oss mot de som gör mycket fel. Upptäcker vi felaktigheter gör vi återkrav och polisanmäler om vi misstänker bidragsbrott. Det är vi skyldiga att göra enligt våra instruktioner från regering och riksdag, säger Lars Sjödin.
”Målet är att det alltid ska bli rätt.”
Försäkringskassan har samlat information om det statliga tandvårdsstödet.
Paketet innehåller fakta, exempel och övningar.
Hur stort problem är felaktiga utbetalningar av tandvårdsstöd?
– Varje felaktigt utbetald skattekrona är ett problem för en myndighet som hanterar skattebetalarnas pengar. Det finns ju begränsade resurser. Målet är att det alltid ska bli rätt, säger Lars Sjödin.
Kontroller rimliga, anser PT
Vad tycker tandvården om Försäkringskassans efterhandskontroller? Tandvårdsorganisationen Privattandläkarna anser att en kontroll av patientens betalning måste ske effektivt och medföra så lite administrativt arbete som möjligt. Lars Olsson, näringspolitisk chef på Privattandläkarna (PT) tycker att Försäkringskassans nya standardrutiner är rimliga.
– Det statliga tandvårdsstödet utgår från patientens kostnad för utförda åtgärder, dock högst referenspriset. Att patienterna betalar en del av åtgärdens pris är viktigt. Därmed är det också naturligt att Försäkringskassan när de gör kontroller kontrollerar att patienten betalat för tandvården, anser han.
Janet Suslick