Han vill täppa till kunskapsluckorna

Sedan mars i år är Aron ­Naimi-Akbar anställd på halvtid som universitets­lektor i odontologisk epidemiologi i Malmö.

Jobbet består av två delar: att vara föreståndare för Malmö universitets enhet för utvärdering av metoder inom odontologi samt att arbeta med registerstudier baserade på uppgifter från exempelvis Socialstyrelsen och SKaPa, Svenskt kvali­tets­register för karies och parodontit.
Enheten för utvärdering av metoder inom odontologi kallas ”Health technology assessment in odontology” och förkortas HTA‑O.

Effekter och risker

HTA‑O har funnits i några år. En av de drivande bakom verksamheten är Sofia Tranæus, avdelningschef vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och adjungerad professor i medicinsk och odontologisk metodutvärdering vid Malmö universitet.
”Health technology assessment” (HTA) innebär systematisk utvärdering av det vetenskapliga underlaget för metoder inom hälso- och sjukvården. Vilka effekter och risker har en metod? Vad blir de etiska konsekvenserna av att använda metoden? Hur kostnadseffektiv är den jämfört med andra ­metoder?
– Det finns en del framgångsrik HTA-forskning inom medi­cin, men det är inte så spritt inom tandvården, säger Aron Naimi-Akbar, som hoppas kunna ändra på det.

Odontologiska frågeställningar

På sin webbplats beskriver HTA‑O sig själv som ”en nod för evidensbaserad tandvård” och vill vara ett komplement till exempelvis SBU. Enheten kan relativt snabbt ge svar på avgränsade odontologiska frågeställningar för att täppa till kunskapsluckor.
– Vi jobbar som SBU. Vi utvärderar metoder och tar fram kunskapsunderlag, som kan vara ett steg mot exempelvis riktlinjer för olika behandlingar. Vi deltar i ett nationellt HTA-nätverk och stödjer regionala HTA-grupper. En annan uppgift är att granska och sammanfatta bra vetenskapliga artiklar i Tandläkartidningen, berättar Aron Naimi-Akbar.
Han var med och skrev den första HTA‑O-sammanfattningen i Tandläkartidningen 2015. ­Sedan dess har ett antal artiklar publicerats. Den senaste HTA‑O-sammanfattningen var med i Tandläkartidningen nummer 7 i år och konstaterade att det behövs fler ekonomiska analyser av munhälsofrämjande åtgärder.

Bästa tillgängliga kunskap

Framtida uppgifter kan vara att göra just sådana hälso­ekono­miska utvärderingar som i dag saknas inom tandvård: att analysera tandvårdens arbetsorganisation och finansiering, att stötta klinisk forskning som görs på annat håll för att fylla kunskapsluckor samt att delta i kunskapsspridning och tillämpning av effektiva metoder inom tandvården.
– Vi har ingen tydlig uppdragsgivare och det är inte heller givet hur vi ska nå ut med svaren. Vi behöver utveckla rutiner för att få reda på frågor inom tandvården som behöver svar och för att få ut kunskap.
HTA‑O har börjat samarbeta med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att ta fram underlag för kunskapsstyrning. Målet är att sprida och använda forskning och information på ett mer systematiskt sätt i landet så att all tandvård baseras på bästa tillgängliga kunskap.

Stötta registerforskning

Den andra delen av jobbet som universitetslektor är att arbeta med registerstudier inom odontologin. Som epidemiolog är Aron Naimi-Akbar expert på att lägga upp och designa studier på stora grupper människor. Han kallar registerverksamheten för EPI‑O. Det är tänkt att EPI‑O ska stötta registerforskning inom tandvården på ungefär samma sätt som HTA‑O stöttar utvärderingen av odontologiska metoder.
– Vi har intressanta registerprojekt på gång och jag har en idé om hur verksamheten ska bli bra i längden, säger Aron.

Kariesregistrering

Han är delaktig i olika projekt. Bland annat är han bihandledare till Tita Mensah, doktorand som arbetar med att validera uppgifter om karies­regi­strering som finns med i Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit.
– Hon jämför registret med journaluppgifter och kliniska undersökningar av patienterna, framför allt på barn.
Lektorsjobbet i Malmö är bara på halvtid. Parallellt med det arbetar Aron Naimi-Akbar halvtid som käkkirurg på Eastmaninstitutet i Stockholm.

”Det största hindret för alla är att få tid till forskning, men drivs man av lust, då kan man jobba ganska mycket.”

Där har han hittills arbetat nästan bara kliniskt, men när Eastman börjar ge specialistutbildning i höst kommer han att bli delaktig i både de kliniska och teoretiska delarna. Teorin handlar bland annat om forskningsmetodik, ett ämne som han tog upp i sin docentföreläsning i Malmö i höstas.
Sammantaget jobbar Aron i dag ungefär halvtid med forskning, men arbetsuppgifterna följer inga fasta tider så arbetstimmarna motsvarar mer än heltid. Det blir till exempel ofta två, tre forskningsmöten i veckan på kvällstid.
– Det största hindret för alla är att få tid till forskning, men drivs man av lust, då kan man jobba ganska mycket, säger Aron Naimi-Akbar.
Janet Suslick