En tredjedel som drabbas av utmattningssyndrom uppfyller fortfarande diagnosen sju år efter att de sökt vård.
– Oväntat många, säger Ingibjörg Jonsdottir, professor och verksamhetschef vid Institutet för stressmedicin (ISM) i Göteborg.
Tillsammans med en grupp forskarkolleger har hon under tio år följt drygt 200 yrkesverksamma patienter som fått behandling för utmattningssyndrom. De är alla högutbildade och väl etablerade i samhället, men forskarna har inte möjlighet att analysera materialet utifrån olika yrken.
När Försäkringskassan i början av september publicerade en rapport med siffror om sjukfrånvaro och risken att få psykiatrisk diagnos i olika yrken hamnade tandläkare strax under genomsnittet när det gäller risken att drabbas av utmattningssyndrom. Ser man däremot till det totala antalet sjukskrivningar som är längre än två veckor ligger tandläkarna över genomsnittet.
I skuggan av fysiska belastningsproblem
Faran för underrapportering av stressrelaterade besvär hos tandläkare och annan tandvårdspersonal är stor. Förklaringen är att den psykiska ohälsan lätt hamnar i skuggan av att så många medarbetare drabbas av fysiska belastningsproblem. Det menar Agneta Lindegård Andersson, docent och utvecklingsledare på ISM.
Hon har forskat om stress sedan 2005 och lett ett stort forskningsprojekt inom Folktandvården Västra Götaland. Där undersökte hon om användningen av prismatiska glasögon i kliniskt tandvårdsarbete kunde minska belastningsskadorna hos tandläkare och tandhygienister. Resultatet visade att arbetsställningen blev bättre, och därmed minskade värk och smärta från nacke och axlar.
– Kroppen och själen är inte två separerade enheter. Om du går till jobbet och vet att du kommer ha ont när du går hem på eftermiddagen är det naturligtvis ett stressmoment. Men stressen är inte det som tandläkarna lyfter fram först när de mår dåligt, säger Agneta Lindegård Andersson.
När man tittar på statistik över sjukskrivningar i psykiatrisk diagnos är det också viktigt att studera den brett, framhåller hon.
– Det finns en hel skala av olika stressrelaterade symtom som kan uppträda innan man hamnar i utmattningssyndrom, och tack och lov är det ytterst få som utvecklar så svåra symptom. Människor kan vara ganska stressade utan att bli sjuka. Men redan när de är ganska stressade påverkar det deras muskulatur och förmodligen även deras prestanda, säger Agneta Lindegård Andersson.
Kvarvarande trötthet
Därför är det viktigt att möta tecknen på tilltagande stress så tidigt som möjligt. Försäkringskassan konstaterar att en allt större del av sjukskrivningarna i psykiatrisk diagnos beror på utmattningssyndrom och andra former av stressrelaterad psykisk ohälsa. För den som inte tar varningssignalerna på allvar och måste söka vård för utmattningssyndrom kan vägen tillbaka bli lång.
I den självuppskattning som patienter med utmattningssyndrom fått göra uppger nästan hälften att de känner kvarvarande trötthet sju år efter att de sökt vård för utmattning. Merparten, eller runt 70 procent, uppger att de blivit känsligare för stress.
Ett problem är att den underrapportering om stressrelaterad ohälsa som Agneta Lindegård Andersson menar finns i tandvården ofta är svår att leda i bevis.
– Det är en klinisk iakttagelse snarare än belagt i forskning att stressen ibland döljs av fysiska symtom som till exempel nack- och ryggvärk.
Riskerar en stressig arbetsmiljö att gå ut över vårdkvaliteten?
– Ja absolut. Det är klart att det har med varandra att göra, men i vilken omfattning är svårt att slå fast eftersom klinikerna inte för något register över hur tandläkarna själva upplever kopplingen mellan deras arbetssituation och kvaliteten på det jobb de gör, säger hon.
Gör det att det är lättare att vifta bort sambandet?
– Ja, det gör det ju. Men att klinikerna inte har den typen av uppgifter beror inte på ovilja, utan på att de system de har sällan gör det möjligt. Kunskapen om vilka indikatorer man ska mäta finns inte heller alltid på plats.
Lars Hagerström är huvudskyddsombud för Tjänstetandläkarnas avdelning i Skåne.
I Folktandvården Skånes skyddsronder, som klinikerna gör en gång om året, ingår både en enkät om fysisk belastning och en om arbetsplatsens organisation och de psykiska påfrestningar arbetet medför.
– Hög arbetsbelastning och stress är de vanligaste bristerna som ronderna visar, säger Lars Hagerström.
Har stressen ökat?
– Ja, det får jag säga att den har gjort.
Stress och vårdkvalitet
Lars Hagerström arbetar som tandläkare på folktandvårdens klinik i Vellinge 55 procent av sin tid och ägnar den övriga tiden åt insatser som följer med uppdraget som huvudskyddsombud och en del andra uppdrag.
Även han ser ett tydligt samband mellan stress och vårdkvalitet.
– Har man en god arbetsmiljö och jobbar utan stress är det klart att man gör ett kvalitativt bättre jobb än om man flänger mellan rummen som en skållad råtta. Det ökar risken för missar.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Som huvudskyddsombud utför han själv skyddsronder på 20–25 kliniker om året och får rapporter från de övriga. Han tycker att det systematiska arbetsmiljöarbetet som Tjänstetandläkarna bedriver tillsammans med övriga fack och arbetsgivaren centralt har bidragit till bra rutiner i Skåne. De flesta klinikchefer har en god insikt i vikten av en bra arbetsmiljö, men undantag förekommer.
– Det som kan brista är att man inte tillämpar vissa regler. Det kan bero på okunskap hos cheferna, som inte alltid känner till vilket ansvar man har för arbetsmiljön, säger Lars Hagerström.
Läs också Tandläkartidningens tema om tandvårdens arbetsmiljö.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.