Annons

Annons

När tandborsten blir intelligent

Större datamängder än en mänsklig hjärna kan överblicka. Men artificiell intelligens kan hitta mönster och dra slutsatser. Till exempel varna för riskbeteenden utifrån information om hur någon borstar tänderna.

– Det ultimata vore om alla tandborstar var uppkopplade, säger AI-entreprenören ­Michael Collaros.
Han jobbar just nu med artificiell intelligens för personalisering av användarupplevelser. Alltså det som till exempel ger oss tips på vilken film vi skulle vilja se, baserat på vårt tidigare beteende. Men tekniken fångar även upp trender och förändringar globalt och ska kunna förutsäga vad som är på väg att hända.
– Samma matematik som vi använder för att titta på beteenden kan användas för att titta på till exempel rörelse­mönster.

”I princip skulle man kunna titta på vilken tand man borstade.”

Han berättar om projekt där man använt AI för att analysera äldre människors rörelsedata och slå larm om detta avviker. Om projekt inom missbruksvården där man tidigt fångar upp tendenser på återfall genom enkla frågor och en alkoholmätare. Om möjligheten att följa hur människor rör sig i en butik, och om robothandel inom finanssektorn.
– Samma teknik skulle kunna användas för att titta på hur någon sköter sin munhygien. Både för att se att man borstar och hur tandborsten rör sig i munnen. I princip skulle man kunna titta på vilken tand man borstade.

Guldet i systemet

På så sätt skulle man kunna förutspå risk för karies, informera användaren om hur hen sköter sin munhygien och larma om det finns ett riskbeteende. Han tänker sig också att denna data skulle kunna skickas direkt till personens journal, eller användas i forskningsstudier.
– En databas med hundra­tusen­tals användare ger ju en bra bild av verkligheten med bra kvalitet på data. Det blir en riktig wow-faktor.
Det är här AI kommer till bäst nytta: för att titta på stora mängder insamlade data, analysera dem, se samband som en människa inte kan se, dra slutsatser och lämna förslag. Michael Collaros beskriver tillgången på data som guldet i systemet.

Anonymiserade uppgifter

– Frågan är vem som ska äga data? Om det är till exempel en tandborsttillverkare som har tekniken kommer data att hamna hos dem, fast det egentligen borde hamna inom forskningen.
Och hur blir det med den personliga integriteten om vi låter AI övervaka hur vi sköter vår tandborstning? Michael Collaros pekar på erfarenheterna från äldrevården: man vill hellre bli övervakad än att bli liggande och inte kunna kalla på hjälp.
– När det gäller ens hälsa vill man gärna att samhället går in och kikar. Om en teknik är till nytta för en själv blir man positiv. Inom Europa är det ­också väldigt reglerat hur man får hantera personuppgifter och hur det ska lagras och skyddas. Ofta anonymiserar man uppgifterna.

Styra kärnvapen

Han medger att det finns baksidor med teknikutvecklingen; även de ”dåliga branscherna” blir bättre. Han nämner precisionsvapen och övervakning, och påpekar att det kan vara en farlig teknik beroende på vilka intressen som finns bakom.
– Inom militären tittar man till exempel på att låta algoritmer fatta beslut. Ska AI styra kärnvapen?
Michael Collaros tror att AI på tio–femton års sikt kommer att bli så stort att det förändrar samhället.
– Om kanske sex–sju år kan vi vara uppkopplade med sensorer som hjälper oss med prevention. På sikt tror jag att AI kan ta över många av tandläkarens arbets­uppgifter, dra slutsatser om status i patientens mun och göra ingrepp på ett säkrare sätt än en människa kan.

Upptäck mer