Socialminister Jakob Forssmed vid pressträffen 6 oktober 2023.
Foto: Anna Norberg (skärmavbild ur regeringens sändning av presskonferensen)
År 2021 överlämnades, efter tre års arbete, utredningen ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa” med förslag till en tandvårdsreform. Bland annat:
- att sänka åldersgränsen för avgiftsfri barn- och ungdomstandvård,
- att en individuell riskbedömning skulle göras för att patienter med störst risk för tandsjukdomar skulle få mest stöd.
Utredningen gjorde också beräkningar för vad ett statligt högkostnadsskydd i nivå med övrig hälso- och sjukvård skulle kosta.
I Tidöavtalet pekade man hösten år 2022 på att:
- anpassa högkostnadsskyddet inom tandvården efter det som finns i övrig vård,
- äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras,
- speciella regler för aylsökande och personer utan uppehållstillstånd ska tas bort.
Våren 2023 fick Socialstyrelsen i uppdrag att bedöma förutsättningarna för att införa en nationell modell för riskbedömning inom tandvården.
I regeringens budgetproposition som presenterades i september 2023 framgår att man vill sänka åldersgränsen för fri tandvård till 19 år från och med år 2025.
Vid en pressträff den 6 oktober meddelade socialminister Jakob Forssmed tillsammans med Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg att man nu initierar arbetet med en tandvårdsreform. Framför allt med fokus på ett högkostnadsskydd som mer efterliknar det som finns inom sjukvården.
Under pressträffen återkom man till att det är de äldre med sämst tandhälsa som ska prioriteras, men även att en ny nationell modell för riskbedömning inom tandvården ska styra de statliga tandvårdsbidragen till dem som har störst risk för sämre munhälsa.
– Vi vill prioritera de äldre, som vi ser har sämre tandhälsa både på grund av ålder, och att de kanske inte har haft så god tillgång till tandvård. Det utesluter inte andra grupper med stora tandvårdsbehov. Reformen är för befolkningen som helhet.
Två områden där man vill lägga mindre pengar är den fria tandvården för 19-23-åringar, och möjligheten för asylsökande att få akut tandvård för 50 kronor per besök. Den senare gruppen ska fortfarande ha tillgång till nödvändig tandvård, men får betala detta själv.
– Sannolikt behövs mer resurser än så för att finansiera ett högkostnadsskydd. Utredaren ska göra ett förslag som är skalbart, och även titta på att reformen inte äts upp av ökade kostnader, säger Jakob Forssmed.
Han betonar att en viktig del i reformen är riskbedömningsmodellen som ska göra att tandvård ges efter behov, både för att spara kostnader och personalresurser.
– I dag tränger 19-23-åringarna ut andra grupper från tandvården. Riskbedömningen ska användas av både folktandvården och privat tandvård, och visa vem som ska få tandvård och med vilka intervall. Det gör att vi kan använda resurserna bättre efter behov.
Under pressträffen tog han även upp att utredaren ska titta på hur man kan arbeta långsiktigt för att säkra kompetensförsörjningen inom tandvården.
Linda Lindberg poängterade att utredaren nu ska konkretisera förslagen från Tidöavtalet om ett förstärkt högkostnadsskydd, satsning på de äldre med sämst tandhälsa, och att detta sa genomföras stegvis för att inte belasta tandvården och störa kompetensförsörjningen.
Chaim Zlotnik, ordförande för Sveriges Tandläkarförbund kommenterar beskedet med att förbundet ser positivt på att regeringen vill satsa på tandvården, har fokus på tandvård för sköra äldre, och att regeringen talar om munhälsans betydelse för den totala hälsan. Han betonar också att det behövs satsningar för att säkra kompetensförsörjningen inom tandvården.
– Regionerna och lärosätena måste få resurser redan i dag för att kunna rekrytera och behålla kompetens för att vara rustade om förslagen blir verklighet, och ersättningen för barntandvården måste höjas, säger Chaim Zlotnik, ordförande Sveriges Tandläkarförbund.
Han poängterar att ett eventuellt högkostnadsskydd för alla kommer att vara enormt kostsamt.
– Det får inte ske i kombination med prisregleringar. En fri prissättning är en förutsättning för att tandvården ska kunna göra de satsningar som behövs för att bibehålla en världsledande position, och en hög patientnytta.
Martin Färnsten, som har arbetat med flera utredningar kring tandvården, blir särskild utredare för uppdraget. Detta ska redovisas senast den 31 oktober 2024, och man hoppas kunna genomföra förändringar i årsskiftet 2025/2026.
