Nycklar till en bra arbetsmiljö

I Tandläkartidningens arbetsmiljöenkät stämde vi av hur arbetsmiljön ser ut inom tandvården i Sverige. I förra numret berättade vi om hur skyddsombud och förtroendevalda inom folktandvården upplever till exempel arbetsmiljö och ledar­­skap.
Men hur ser de på arbetet för att nå en bra arbetsmiljö?

Regelbundna riskbedömningar

Tandläkartidningens enkät visar att ungefär sjuttio procent av dem som svarade arbetar på arbets­platser som gör regelbundna riskbedömningar i form av till exempel skyddsronder.
Enligt arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) ska arbetsgivaren göra riskbedömningar både för löpande verksamhet och vid förändringar. Regelverket säger också att arbetstagare och skyddsombud ska ges möjlighet att delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Ny utrustning och ny teknik

En av fem som svarat på enkäten anger att det görs riskbedömningar vid organisationsförändringar och vid införande av ny utrustning eller ny teknik.
Sju procent av de svarande anger att det inte görs riskbedömningar för arbetsmiljön.
Här finns det alltså utrymme för förbättringar.

Större organisationsförändring

Enkätsvaren tyder på att större arbetsplatser är bättre på att göra riskbedömningar vid förändringar än mindre arbetsplatser.
Ur kommentarerna:
”Vi är inne i en större organisationsförändring, och det pågår en hel del risk- och konsekvensanalyser.”
”Skyddsombuden bjuds, trots påstötningar, inte in att vara med vid skyddsronden.”

Utbildning i arbetsmiljö

Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön, men kan fördela arbetsuppgifterna på flera personer, ofta chefer eller arbetsledare. Den som får dessa uppgifter ska också ha befogenheter, resurser och kompetens för detta.
Strax över hälften av de som svarat på en­käten anger att deras närmaste chef har utbildning i arbets­miljö. På mellanstora arbetsplatser (11–20 personer) svarar 69 procent ja.
Ingen har dock svarat nej på frågan, så vi kan konstatera att minst hälften av cheferna har arbets­miljö­utbildning, men att vetskapen om chefens kunskap inom området är lägre på en större arbetsplats.

Arbetsmiljöpolicy och rutiner

Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. Enligt regelverket (AFS 2001:1) ska detta ingå i den dagliga verksamheten. Det ska finnas en arbetsmiljöpolicy och rutiner för hur det systematiska arbetsmiljö­arbetet ska gå till.
Tandläkartidningens enkät visar att arbets­givarna inom tandvården tycks ha en arbetsmiljöpolicy.
Fyra av fem har svarat att det finns, medan resterande svarat ”Vet ej”.

”Regelverk finns, men används inte så mycket.”

Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar bäst på mellanstora arbetsplatser (11–20 anställda) där tre av fyra anger att det finns fungerande rutiner för detta.
Svaren tyder på att det främst är på de större arbetsplatserna som rutinerna brister: där svarar en av fem att de inte har fungerande rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete.
Bland kommentarerna:
”Regelverk finns, men används inte så mycket.”

Utreda olycksfall

Arbetsgivaren är skyldig att utreda arbetsrelaterad ohälsa eller olycksfall och allvarliga tillbud i arbetet, för att förebygga risken för framtida ohälsa och olycksfall.
I Tandläkartidningens enkät svarar 65 procent att arbetsrelaterad ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud utreds. Ytterligare 30 procent svarar att det utreds delvis, och 1 procent att det inte utreds. Detta verkar alltså fungera relativt bra.

Skyddsombuden svarar:
Hur fungerar arbetsmiljöarbetet hos er?

Lars Hagerström är huvudskyddsombud för Folktandvården Skåne, och regionalt skyddsombud för 20 av 66 kliniker i regionen.

– Vi har ett väldigt välorganiserat arbetsmiljöarbete, med till exempel en person på personalavdelningen som har detta som strategiskt område.
Han berättar att huvudskyddsombuden från de olika fackförbunden tillsammans med personalavdelningen bildar en arbetsmiljögrupp som träffas några gånger per år. Då går de igenom arbetsmiljö­rutiner och planerar för bolagets arbetsmiljöutbildning.
En eller två gånger per år anordnar de en tredagars utbildning för nya klinikchefer, kliniksamordnare och skyddsombud. Arbetsmiljöutbildningen både planeras och genomförs av arbetsgivaren och huvudskydds­ombuden gemensamt.

”Det finns ett intresse hos både arbetsgivaren och skyddsombuden för att jobba strukturerat.”

Rutiner och material för systematiskt arbetsmiljöarbete och riskanalyser finns tillgängligt för alla på organisationens intranät. ”Oerhört välstrukturerat”, sammanfattar Lars Hagerström.
– Det finns ett intresse hos både arbetsgivaren och skyddsombuden för att jobba strukturerat. Och man tycker att arbets­miljö är viktigt.
Lars Hagerström började som huvudskyddsombud år 2012 och upplevde att strukturen var bra då, men man har sedan förbättrat detta löpande.

Excelfil för riskanalys

Bland annat finns en omfattande Excelfil för riskanalys för arbetsmiljön med olika flikar för olika områden, som organisatorisk och social arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö och hot och våld. Under varje flik listas varje enskild risk med bland annat orsak, konsekvens och åtgärder. I dokumentet klassas också riskerna för att man ska se var åtgärderna är mest akuta. Och uppföljning görs regelbundet.
– Vi bedömer det som gäller hela organisationen centralt, medan det som gäller ­lokalt bedöms på klinikerna. De flesta kliniker går igenom detta en gång per år.

Korttidsarbete och akuttandvård

Samma upplägg används för riskanalys vid förändringar.
– Organisatoriska förändringar risk­bedöms ofta centralt, till exempel nu med korttidsarbete och omställning till akut­tandvård. Då tittar vi på hela bolaget. Centralt tycker jag att detta fungerar bra, men lokalt glöms det bort ibland.
Han nämner också riskbedömningar för ny teknik, organisatoriska förändringar och nya metoder som det största förbättringsområdet för det lokala arbetsmiljöarbetet.

Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA

Även rutiner för olycksfall och tillbud finns på plats inom bolaget, och rapporteringen fungerar väl, tycker Lars Hagerström.
– Oftast är det våld och hot som anmäls, och ibland stickskador.
Skyddsronderna inom Folktandvården Skåne inkluderar såväl fysisk som organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA.
– Var och en fyller i en OSA-enkät som sammanställs av personalavdelningen centralt. Om vi ser att många har till exempel hög arbetsbelastning tar vi med det i en handlingsplan för arbetsmiljön.

Rond och dialogmöte

Den fysiska arbetsmiljön tittar man på på två sätt. Dels svarar man på en enkät i grupp, dels går man en rond på arbetsplatsen. Lars Hagerström träffar också tandläkarna för ett dialogmöte.
– Vi har väldigt genomarbetade rutiner som vi löpande arbetar med att förbättra. Vi är också bra på att följa dem, men det går alltid att bli bättre.

Oro för smitta

Den senaste tiden har mycket av arbetet handlat om covid-19. Dels om omställningen till akuttanvård och korttidsarbete, men även personal som är orolig för att bli smittad.
Lars Hagerström berättar att varje team arbetar unge­fär en dag per månad på en av akutklinikerna, och annars vid sin hemmaklinik. Den som har ett läkar­intyg på att hen tillhör en riskgrupp kan bli undantagen från arbete vid akutkliniken.

Arbetsmiljöronder

Nadejda Stoyanova är skyddsombud vid Folktandvården Skanstull. Hon tycker att kliniken har bra rutiner för arbets­miljöarbetet. De arbetar med regelbundna arbets­miljö­ronder där man tittar på både den fysiska arbetsmiljön och den psykosociala.

– Det är viktigt att de risk­analyser vi gör tas på allvar och att medarbetarna vågar berätta om det är någonting som inte fungerar. Om flera tar upp en fråga hjälper det till att påverka arbetsgivaren. Vi behöver diskutera kontinuerligt och inte vänta med att ta upp saker.
På kliniken har de varje vecka arbetsplatsträffar för hela personalen, där det finns möjlighet att lyfta arbetsmiljöfrågor.

Förändrat arbetsschema

De gör också riskanalyser vid förändringar i verksamheten. Senast handlade det om förändrat arbetsschema för att utnyttja rummen på ett optimalt sätt.
– Vi ska utvärdera detta efter tre månader, men har inte kunnat göra det på grund av corona, som tvingade oss till flera förändringar.
Kliniken har också en rutin för att rapportera och utreda tillbud och olycksfall, i ett system som heter Händelsevis. Nadejda Stoyanova deltar också vid utredningar av både kortare och längre sjukskrivningar.

”Det viktigaste i arbetsmiljöarbetet är att ha en öppen dialog med ledningen.”

Som skyddsombud går hon utbildningar i arbetsmiljö en gång per termin, både internt inom Folktandvården Stockholm, och externa kurser. Cheferna på kliniken har också utbildning i arbetsmiljö.
– Det viktigaste i arbetsmiljöarbetet är att ha en öppen dialog med ledningen. I Skanstull är medarbetarna välkomna till chefen och arbetsledaren för att diskutera olika problem.

Personal i riskgrupp

Nyligen har man arbetat med konsekvenserna av ­covid-19 på arbetsmiljön.
– Många är rädda att bli smittade, samtidigt som vi behöver minimera verksamheten för att spara skyddsutrustning, och folktandvården har förlorat en stor del av intäkterna. Ledningen har i denna orostid lämnat utförlig information om läget och alla åtgärder som tas. Det är viktigt för att ge oss medarbetare trygghet.
Personal som tillhör riskgrupper har så långt det är möjligt fått byta till arbetsuppgifter där de inte träffar patienter. Eller byta klinik inom Folktandvården Stockholm för att inte behöva resa långt med kollektiv­trafiken.
Läs mer om Tandläkartidningens arbetsmiljöenkät: Större arbetsplatser har ofta sämre arbetsmiljö.