Nytt sätt att klaga stärker inte patientsäkerheten

Ett nytt klagomålssystem infördes i januari 2018. Numera ska patienterna i första hand vända sig till vårdgivare, patientnämnder eller förtroendenämnder om de är missnöjda. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utreder bara de allvarligaste fallen.
Enligt Statskontoret, som har utvärderat reformen, har hanteringen av klagomålen blivit effektivare, men det nya systemet har ännu inte bidragit till att stärka patientsäkerheten.
Plus och minus
På plussidan, enligt Statskontoret, är att patienterna snabbare får svar på sina klagomål med det nya systemet.
I och med att IVO nu bara utreder de allvarligaste klagomålen, har myndigheten börjat föra över resurser från klagomålshantering till egeninitierad tillsyn, som var ett syfte med reformen.

– Eftersom det är färre tandvårdsärenden som kommer till IVO tar det kortare tid att hantera dem. Då får IVO tid över till fler egeninitierade tillsyner, säger Johan Blomgren, tillsynstandläkare på IVO och myndighetens nationella samordnare för tandvården.
Har inte stärkt patientsäkerheten
På minussidan är att patienterna har svårt att hitta rätt i klagomålssystemet och är ofta missnöjda med svaren de får från vårdgivarna.
Dessutom bidrar klagomålssystemet ännu inte till att stärka patientsäkerheten i någon större utsträckning, enligt Statskontoret.
Det man lär sig av patientklagomål stannar ofta på lägre nivåer inom verksamheten. Om det inte blir någon sammanställning eller analys av klagomålen drar man inte lärdom på riksnivån, menar Statskontoret, som vill att vårdgivarna ska använda klagomålen som ett underlag i det systematiska patientsäkerhetsarbetet.
IVO:s roll
IVO:s roll tas upp i utvärderingen. Statskontoret rekommenderar IVO att fortsätta överföra resurser till den egeninitierade tillsynen.
Statskontoret tycker också att det är IVO:s uppgift att säkerställa att patienternas klagomål hanteras på ett enhetligt och rättssäkert sätt.
Johan Blomgren håller med om det.
– Vad gäller klagomålen som kommer till oss, jobbar vi hela tiden med detta. Vi samlar ihop alla klagomål för att se var de största bristerna finns. Var ska vi lägga krutet? Resultatet sammanfattas i IVO:s återkommande tillsynsrapporter.
Små vårdgivare saknar förtroendenämnd
Ett problem som Johan Blomgren ser beror på hur tandvården är organiserad.
– Inom privattandvården finns det många små vårdgivare som inte tillhör någon branschorganisation. Dessa vårdgivare saknar förtroendenämnd att hänvisa missnöjda patienter till.
IVO:s riskanalyser baseras bland annat på klagomålen som kommer in till myndigheten samt på rapporter som patientnämnderna lämnar till IVO om klagomålen som de tar emot. Kunskapen om klagomål som hanteras direkt av vårdgivare är däremot inte heltäckande, enligt Johan Blomgren.
Mer pengar till patientnämnder
Enligt Statskontoret behöver patientnämnderna i landet få tillräckliga resurser från regionerna för att kunna fungera bra. I dag har många det, men inte alla.
En annan rekommendation från Statskontoret är att regeringen bör finansiera Sveriges kommuner och regioners arbete med att utveckla 1177 Vårdguiden så att patienter kan framföra klagomål via webbtjänsten.
Läs Statskontorets rapport ”Utvärdering av det nya klagomålssystemet inom hälso- och sjukvården – Slutrapport” här.
Janet Suslick