Pandemin bromsar hennes forskning

Egentligen skulle Wedad Hammoudi ha jobbat i Oslo nu under våren, men pandemin har satt stopp för det. När det blir möjligt att veckopendla till Norge igen, hoppas hon att vistelsen blir av.

Hon har fått ett forskningsstipendium för att arbeta som gästforskare på Nordiska institutet för odontologiska material (Niom) under ett halvår. Hon ska utvärdera hur translucent zirconia från tre olika tillverkare fungerar på labbet.
– Det skulle vara bra att kunna använda ett och samma material till olika typer av konstruktioner hos samma patient. Därför ska vi jämföra hållfastheten och estetiken på olika material, berättar hon.
I väntan på att kunna forska på Niom, söker hon pengar till ett forskningsprojekt eller en postdoktjänst.
– Finansiering är alltid ett problem för forskare efter doktorandtiden.
Under tiden fortsätter hon att jobba inom folktandvården i Stockholm på Eastmaninstitutet. Hon arbetar kliniskt med patienter tre dagar i veckan på protetikkliniken. Som disputerad specialist har hon även andra uppgifter. Hon är bland annat huvudansvarig för blivande specialister i oral protetik på Eastmaninstitutet och sakkunnig i folktandvårdens materialgrupp. Utöver det är 10 procent av hennes tjänst forskning och handledning av några masterstudenter vid Karolinska Institutet, där hon är affilierad.

”Jag tror inte att yrket hade blivit lika intressant om jag bara jobbade kliniskt.”

Hon trivs med att kombinera kliniskt arbete med forskning och handledning.
– Jag tror inte att yrket hade blivit lika intressant om jag bara jobbade kliniskt.
Wedad Hammoudi forskar om tandslitage. Hon la fram sin doktorsavhandling i juni ­förra året. Hennes studier visar att patienter med omfattande slitage kan delas in i två grupper. Den ena gruppen har tandslitage med kemiska orsaker (ero­sioner) och den andra med mekaniska orsaker (abrasion eller attrition). Grupperna överlappar i viss mån varandra.
Hon har också visat att hel­kera­miska kronor fungerar bra på patienter med omfattande tandslitage. Både behandling med helkeramiska kronor i litium­di­sili­kat och behandling med translucent zirkonia går bra oavsett om orsaken är kemisk eller mekanisk. Kronor i litiumdisilikat har bedömts som lite snyggare.

Klusteranalys

Wedad har använt sig av en ny klassificeringsmetod, kluster­analys. Hon har analyserat 16 variabler hos drygt 100 patienter med omfattande tandslitage. Sedan har hon analyserat de tio vanligaste morfologiska kriterierna hos samma patienter. Sex av kriterierna har visat sig vara viktiga för att bedöma orsaken. (Se faktatexten ”Sex kriterier”.)
Bedömningssystemet som hon har arbetat fram som doktorand gäller för vuxna patienter med omfattande tandslitage. Nu söker hon forskningspengar för att göra ett bedömningssystem som fångar upp patienter på ett tidigare stadium.
– Det är inte säkert att samma kriterier är relevanta då, säger hon.

Orsaken till slitaget

Att identifiera vad tandslitaget beror på är viktigt för att kunna jobba preventivt.
– Utifrån det ska vi försöka hejda eller bromsa slitaget. Att informera patienten är en viktig del i det. Vårt problem i dag är att vi ofta inte vet orsaken till slitaget eller hur och när det började.
Det finns inga standardiserade frågeformulär, undersökningsrutiner, eller registreringssystem och inga internationella eller nationella standardiserade riktlinjer.
– Det finns många förslag och rekommendationer, men de är ofta inte validerade. Dessutom är många opraktiska och går inte att använda i den kliniska vardagen. De är till exempel inte integrerade i journalsystemen.

”Det behövs en systematisk metod för att det ska bli kliniskt användbart.”

Det handlar inte bara om barn och ungdomar som dricker mycket läsk eller sportdryck. Det är viktigt att hitta problem hos barn, men det är viktigt även hos vuxna, eftersom tandslitage ökar med åldern, menar Wedad.
Hon vill se ett enhetligt system för riskbedömning, kanske ett enkelt träd för beslutsfattande.
– Det är svårt att hitta på en systematisk metod som identifierar alla bakomliggande orsaker och som därmed gör det möjligt att välja en anpassad behandling relativt snabbt och lätt, men det är vad som behövs om det ska bli kliniskt användbart.

Bästa forskningsrapport

Förra året fick Wedad Hammoudi guldpris för bästa forskningsrapport från Svensk förening för oral protetik (SFOP).
Priset delas ut varje år till den som har lagt fram den bästa forskningsrapporten bland dem som presenteras inom ämnet oral protetik i samband med det årets odontologiska riksstämma.
Wedad fick priset för sin presentation om ett sätt att identifiera patienter med omfattande tandslitage: ”Phenotypes of patients with extensive tooth wear – A novel approach using cluster analysis”. Hon har även fått priset en gång tidigare – 2017.
Wedad Hammoudis forskning har också presenterats i de vetenskapliga tidskrifterna Journal of Prosthetic Dentistry och Journal of Dentistry.
Janet Suslick