Parodontit minskar i Sverige

Andelen i befolkningen utan parodontit, eller med mycket små skador, har ökat från 43 procent till 60 procent under de senaste 40 åren. Det visar en av de längsta parodontitstudierna i landet, kanske i världen.

600 personer sedan 1973

Sedan 1973 har runt 600 personer, boende i olika stadsdelar i Jönköping, vart tionde år undersökts av tandläkare och tandhygienister. I den kliniska undersökningen har förekomst av blödning vid sondering, tandköttsfickor, totalt antal tänder samt antal tandlösa individer noterats. Dessutom har deltagarna undersökts med röntgen.
Baserat på resultaten i de kliniska och radiologiska undersökningarna har de delats in i tre parodontitkategorier: inga eller små parodontala problem, måttlig parodontit och svår parodontit. Nu har resultaten efter den senaste undersökningen 2013 publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Periodontology.

– Studien visar att fler förblir friska och inte utvecklar parodontit, säger Åsa Wahlin, specialisttandläkare i parodontit och odontologie doktor vid Malmö universitet, som är förstaförfattare till studien.
Dessutom visar studien att antalet egna tänder i snitt har ökat under de senaste 40 åren och att det är i den grupp som lider av svår parodontit som tandantalet har ökat mest. Där har antalet egna tänder ökat från 14 stycken 1983 till 21 stycken 2013.
– Även om andelen med grav parodontit inte minskar signifikant över tid så har de i allt högre utsträckning sina tänder kvar, säger Åsa Wahlin.

Fler än 20 egna tänder

Studien visar också att 2013 har alla åldersgrupper fler än 20 egna tänder kvar, även 70- och 80-åringarna, vilket också är värt att uppmärksamma, menar Åsa Wahlin.
– Det är ett av WHO:s mål för god munhälsa, vilket nu även kan ses hos de äldre, säger hon.

En procent helt tandlösa

I takt med att allt fler behåller sina egna tänder minskar också andelen i befolkningen som är helt tandlösa. Och här har det skett en dramatisk minskning där 13 procent var helt tandlösa 1983, något som minskade till 9 procent 1993 för att sedan ligga runt 1 procent både 2003 och 2013.
– Det kan vara flera faktorer som spelar in, till exempel en minskad benägenhet att dra ut tänder och minskad karies. Men en faktor är säkert att de parodontalt sjuka faktiskt behåller fler tänder, säger hon.

”Förhoppningsvis är det så att tandvården kan kontrollera parodontit bättre nu.”

Åsa Wahlin vill ändå vara lite försiktig med de övergripande slutsatserna kring resultatet.
– Det går inte att säga direkt att vi blir bättre på att behandla parodontit, men förhoppningsvis är det ändå så att tandvården kan kontrollera parodontit bättre nu, säger hon.