Annons
Annons
Tandvård liten del av sjukvårdskostnad för asylsökande

Akuttandvård, även benämnd tandvård som inte kan anstå, är i dag subventionerad för asylsökande. Enligt Tidöavtalet ska den subventionen slopas.
Foto: Colourbox
Regeringen och Sverigedemokraterna vill slopa den subventionerade akuttandvården för asylsökande. I stället för 50 kronor ska den asylsökande betala hela kostnaden själv, är förslaget. Men vad är det man drar in på och hur mycket skulle staten spara?
I början av oktober tillsatte regeringen och Sverigedemokraterna utredningen om ett nytt högkostnadsskydd för tandvården. För att finansiera delar av det ska utredningen även titta på ett av målen i Tidöavtalet – indragning av asylsökandes möjlighet till akuttandvård för 50 kronor. Rätten till akuttandvård ska finnas kvar, men statens ersättning försvinna och den asylsökande får bekosta behandlingen själv.
Men vad är det egentligen man drar in på?
I Region Stockholm utgör asyltandvård, eller ”asylsökandes tandvård som inte kan anstå” drygt en hundradel (1,3 procent) av de 1,2 miljoner besök som årligen görs i Folktandvården Stockholm. Majoriteten av de asylsökande akutpatienterna kommer till akutmottagningen på Folktandvården Fridhemsplan – Sveriges största folktandvårdklinik.
– Det är värk, svullnader, trasiga tänder. I undantagsfall tangerar det medicinsk vård, men det är en försvinnande liten andel. De allra flesta har precis samma besvär som alla andra som besöker vår klinik, säger Makine Männik, tandläkare som arbetat på akuten på Fridhemsplan i fyra år.
"Det handlar om basal vård för att kunna äta, tugga och sova."
De vanligaste åtgärderna är trepanering, extraktion, tillfälliga lagningar och ibland förskrivning av antibiotika.
– Det handlar om basal vård för att kunna äta, tugga och sova, säger Maria Rosin, tandläkare och klinikchef på akutmottagningen.
Till skillnad från andra patienter, som ofta hänvisas vidare till annan tandläkare efter besöket på akuten tar tandvården för asylsökande oftast slut där.
– Det handlar enbart om akuta åtgärder för att man ska bli besvärsfri, och det följs noga upp vilka åtgärder vi gör och tar betalt för, säger Makine Männik.
Hur stor kostnad denna akuttandvård innebär för staten är dock svårt att ta reda på. Näst intill omöjligt faktiskt. Trots upprepade frågor från Tandläkartidningen har inte Socialdepartementet återkommit med något svar – än mindre någon siffra.

Maria Rosin är klinikchef och Makine Männik tandläkare på Folktandvården Fridhemsplans akutmottagning, som tar emot en stor del av de asylsökande akutpatienterna i Stockholm.
Foto: Ingrid Helander
Rent tekniskt ersätts regionerna med ett schablonbelopp från Migrationsverket i slutet av varje kvartal. Beloppet täcker både hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå och baseras på hur många asylsökande som finns registrerade i regionen vid tidpunkten.
För 2022 var den sammanlagda utbetalningen från Migrationsverket till landets regioner 768 miljoner kronor – en kraftig ökning jämfört med ersättningen år 2021 på 444 miljoner kronor. Anledningen är de många asylsökande från Ukraina som flydde till Sverige under fjolåret. Hur stor del av schablonersättningen som går specifikt till tandvård framgår emellertid inte av verkets siffror.
Tandläkartidningen har därför frågat landets tre största regioner – Stockholm, Västra Götaland och Skåne – om fördelningen av den mottagna ersättningen (se faktaruta). Även där är det svårt att få jämförbara siffror och fördelningen är olika i olika regioner.
I Region Skåne stod asyltandvård för mellan 1,1 och 4,4 procent av den totala vårdkostnaden för asylsökande under 2021 och 2022 samt till och med oktober 2023.
I Västra Götalandsregionen är motsvarande andel 9,4–11 procent. Av Region Stockholms siffror kan utläsas att kostnaden för asyltandvård i regionen är 0,7–1,7 procent av den totala kostnaden för all tandvård i regionen de tre åren.
"Vårt jobb är att hjälpa människor och om någon behöver hjälp är vi här för den."
Så här mycket har Migrationsverket betalat som schablonersättning till regioner/landsting för hälso-/sjukvård och akuttandvård för asylsökande:
2021: 444 000 000 kronor
2022: 768 000 000 kronor
2023 (jan–okt): 990 000 000 kronor
Källa: Migrationsverket
Både Maria Rosin och Makine Männik känner till de politiska förslagen att dra in den subventionerade asyltandvården. Båda påpekar dock att i den dagliga verksamheten har ett sådant beslut mindre betydelse.
– Det tänker jag är en politisk diskussion. Vi som verksamhet gör allt för att alla ska känna sig välkomna, säger Makine Männik.
Vad gör ni om någon som inte kan betala söker akut för vård som inte kan anstå?
– Vi behandlar. Vårt jobb är att hjälpa människor och om någon behöver hjälp är vi här för den, säger Maria Rosin.
Utredningen om det nya högkostnadsskyddet och förslag på förändringar i asyltandvården ska redovisas senast den 31 oktober 2024.
De tillfrågade regionerna beskriver kostnaderna för asylsökandes tandvård på olika sätt. Samtliga siffror är avrundade.
Region Stockholm
Kostnad för asyltandvård:
2021: 8 200 000 kronor
2022: 20 700 300 kronor
2023 (jan–okt): 15 300 000 kronor
Region Skåne
Kostnad för asyltandvård (andel av kostnaden för hälso-/sjukvård och akuttandvård för asylsökande):
2021: 842 000 kronor (1,1 procent)
2022: 1 700 000 kronor (1,3 procent)
2023 (jan–okt): 5 000 000 kronor (4,4 procent)
Västra Götalandsregionen (VGR)
Ersättning för tandvård för asylsökande (del av det totala schablonbeloppet för hälso-/sjukvård och akuttandvård för asylsökande):
2021: 5 900 000 kronor (9,5 procent)
2022: 9 300 000 kronor (11 procent)
2023 (jan–okt): 9 300 000 kronor (9,4 procent)
Källa: Region Stockholm, Västra Götalandsregionen, Region Skåne